Hudcancer ökar kraftigt globalt, och solexponering är den i särklass viktigaste kända riskfaktorn. Daglig användning av solskyddskrämer minskar riskerna för skivepitelcancer, men för malignt melanom är det oklarare. Man har till och med misstänkt att solskyddskrämanvändning kan vara en riskfaktor snarare än en skyddsfaktor. Den ökade risken skulle bla bero på att användning av solskyddskrämer leder till ökad solexponering genom att fördröja varningssignaler som solsveda eller genom att ge en falsk känsla av säkerhet.
I en fransk studie har man därför undersökt om solvanorna hos 367 badsemestrande personer kunde påverkas genom användning av en solskyddskräm med hög skyddsfaktor (SPF). Försökspersonerna fick solskyddskräm gratis och randomiserades till: (1) hög SPF (40), tuben märkt »högt skydd«, (2) hög SPF (40), tuben märkt »basalt skydd«, (3) låg SPF (12), tuben märkt »basalt skydd«. En fjärde studiearm med låg SPF (12) men märkt »högt skydd« planerades men godkändes inte av etisk kommitté. Däremot fick man tillstånd att inte informera om studiens rätta syfte och om solskyddskrämernas SPF. Under försöksveckan registrerades antal timmar i solen, antal solbrännor och mängd använd solskyddskräm. Den grupp som fick hög SPF var inte längre i solen än den grupp som fick låg SPF, och de hade också färre solbrännor samt använde mindre solskyddskräm. Tubernas märkning högt/ basalt skydd hade ingen påverkan.
Författarna konkluderar att i denna vuxna population (80 procent kvinnor) hade användningen av solskyddskräm med hög SPF ingen effekt på solbeteendet och erbjöd bättre skydd mot solbrännor. Resultatet av tidigare studier som kom till motsatt resultat, användning av solskyddskrämer med hög SPF leder till ökad solexponering, förklarades med att försökspersonerna varit unga studenter. Att unga personer har ett annat solbeteende än vuxna styrks återigen.