Läkartidningen är inne i en spännande fas. Tidningen har under många år fungerat väl och upplevs som en viktig informationskälla för läkare. Läsarundersökningar visar att LT är mycket uppskattad av läsarna, och mer än 80 procent av läkarna läser tidningen regelbundet.
Trots detta har antalet prenumeranter och annonsintäkter minskat. För Läkar-förbundet är det angeläget att säkerställa LT som förbundsorgan med publicistisk självständighet och samtidigt bevara tidningens värde för annonsörerna.
I september anställde vi en ny chefredaktör, Jonas Hultkvist, som har fått i uppdrag att driva utvecklingen vidare. Läkartidningen ska vara en medicinskt vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift med tonvikt på innehåll av internationell vetenskaplig standard. Jonas Hultkvist beskriver i detta nummer några av de kommande förändringarna.
En viktig förändring är att Läkartidningen från 1 januari 2006 kommer att ingå i medlemsavgiften till Läkarförbundet för yrkesverksamma medlemmar. Läkartidningen har under många år varit en god affär för förbundets medlemmar – tack vare intäkter från tidningen har vi kunnat hålla både medlems- och prenumerationsavgifter på en låg nivå.
Verksamhet och kostnader i förbundet har i hägnet av goda års vinster från LT tillåtits expandera över vad som finansieras av medlemsavgifter. Intäkterna har gett alla medlemmar möjlighet till ökad service, samtidigt som endast hälften av medlemmarna bidragit med prenumerationsavgift, trots att de flesta läser tidningen. Det är i grunden osolidariskt.
Vi ser många fördelar med förändringen – att tidningen nu säkert når alla medlemmar är bra. Den är ett förbundsorgan, men har ändå publicistisk självständighet. Andra fördelar är att en ökad upplaga är bra för annonsintäkterna och att vi får en kostnadseffektiv distribution och marknadsföring. Merparten av medlemmarna får sänkt avgift, och inte minst får vi nu en solidarisk finansiering av en tidning som läses av flertalet läkare.
Praktiska frågor finns förstås, pensionärer och studenter berörs ej av reformen utan kan prenumerera som vanligt även efter reformen. Nya förbundsmedlemmar har 50 procent nedsatt medlemsavgift i sju kvartal från examenskvartalet, och de kommer att fortsatt få motsvarande reduktion även för tidningen.
Den som fyller 65 år får en kraftigt reducerad avgift, och medlemstidningen upphör då. Den som vill fortsätta att prenumerera får sedan betala separat prenu-merationsavgift. De medlemmar som har tidningen idag och som betalt pre-numerationsavgift in på år 2006 kommer att få motsvarande avdrag på med-lemsavgiften.
Många har undrat vad som gäller för hushåll med två fullbetalande medlemmar. Uppskattningsvis har vi ca 1 500 par där båda är läkare, dvs ca 3 000 medlemmar berörs. De kommer att få två tidningar i brevlådan varje vecka, vilket kan ses både som ett praktiskt problem och ett miljömässigt slöseri.
Det är rimligt att de som så önskar endast får en tidning till hushållet. Eftersom detta minskar kostnaderna för förbundet, samtidigt som målet att varje medlem ska ha tillgång till ett eget exemplar kan anses vara uppfyllt, är det rimligt att ge en nedsättning av prenumerationsavgiften motsvarande distributionskostnaden, dvs med 200 kronor.
Någon registrering av uppgifter utöver indragen tidning och avgiftsrabatten ska inte ske i medlemsregistret. De som vill ha nedsättningen redan från 1 januari måste anmäla sig senast 31 december.
Inom en snar framtid kommer nättidningen att kräva särskild inloggning, så att den är öppen endast för prenumeranter. Alla yrkesverksamma medlemmar har även tillgång till nättidningen. Medlemmar som endast vill läsa nättidningen kan avsäga sig pappersexemplaret men får ingen nedsatt avgift.
Min förhoppning är att Läkartidningen med dessa åtgärder kommer att utvecklas positivt och bli en slagkraftig röst för läkarkåren!