WADA (World Anti-Doping Agency) publicerade nyligen sin nya doping-lista, som kommer att gälla i hela världen och i alla idrotter från och med den 1januari 2006. Underlaget hade tidigare varit ute på remiss, och som tur är tog WADA till sig de synpunkter som kom in bla från Sverige – vilket gjorde att de stora tilläggen, som man hade förvarnat om, tex att centralstimulerande medel skulle vara förbjudna även vid träningstest, inte kom med.
Vilka är nu ändringarna? Ja, dessa är inte så stora. En genomgång av listan visar följande:
Substanser och metoder förbjudna både vid tävling och träning
S 1. Anabola steroider. Det har tillkommit några substanser bland de anabola steroiderna. Till de anabola ämnena har lagts till Tibolon, som är ett estrenderivat och som tillskrivs anabol effekt.
S 2. Övriga hormoner. Den stora ändringen gäller humant moderkaksgonadotropin (hCG) och det luteiniserande hormonet (LH). Dessa var under år 2005 förbjudna för både män och kvinnor, men är nu inte längre förbjudna för kvinnor. Orsaken till detta är de svårigheter som har förelegat att vid positivt test för hCG hos kvinnor avgöra om det beror på tillförsel eller graviditet. Nu slipper vi de problemen i framtiden.
S 3. Beta-2-agonister. Dessa är generellt förbjudna. Det har krävts förenklad dispens för inhalation av fyra av dem och då pga astma eller ansträngningsutlöst astma. En notervärd förändring är att villkoren för inhalation av formoterol, salbutamol, salmeterol och terbutalin har lättats upp något. Numera är det den behandlande läkarens bedömning av behovet av medicinering som gäller. Det tidigare kravet på att astma och ansträngningsutlöst astma verkligen hade diagnostiserats har utgått.
S 4. Ämnen med anti-östrogen effekt. Här har ingen ändring skett.
S 5. Diuretika och andra maskerande ämnen. Noterbart är att alla diuretika är förbjudna. Man anger också ett antal substanser som anses ha »maskerande effekt«. Här finns ju bla finasterid, som hämmar det enzym som överför testosteron till det androgena dihydrotestosteron (DHT). Detta enzym finns dels i prostata men också i hårsäckarna. Finasterid används mot prostatahypertrofi men också för att motverka håravfall hos män. Det var den substansen som en elithandbollsspelare från Lund testade positivt för. Han hade blivit ordinerad finasterid mot sitt håravfall och kände inte till att det fanns med på dopinglistan. Ännu mindre tycktes den receptskrivande distriktsläkaren ha känt till förhållandet.
M 1–M 3. Förbjudna metoder. Här föreligger bara några språkliga korrigeringar. Det är dock att märka att intravenösa infusioner fortfarande är förbjudna. De är dock tillåtna för medicinskt bruk, vilket i så fall måste kunna styrkas. Detta kan leda till »slamkrypare«. Vid världsmästerskapen i friidrott i Helsingfors 2005 fick tex de tjeckiska 10-kamparna infusion med glykos före sista grenen, löpning 1500 m. Enligt reglerna är detta förbjudet, men ingen åtgärd vidtogs mot dem. Finland har dock anmält detta till WADA!
Substanser förbjudna vid tävling
S 6. Stimulantia. Nu finns adrenalin med på listan. Vi i Sverige har tidigare tolkat reglerna som att adrenalin var förbjudet och har haft det på Idrottens Röda Lista. Nu är det definitivt förbjudet, dock ej för lokalt bruk eller i kombination med lokalbedövningsmedel.
S 8. Narkotiska, smärtstillande substanser. Ingen ändring. Denna grupp har varit under diskussion. Någon prestationsökande effekt kan man ju inte förvänta sig av tex morfin eller heroin.
S 9. Glukokortikoider. Här har den största ändringen skett. Nu behövs det inte längre dispens för lokalt bruk av kortisonpreparat. Det som är tillåtet är: Behandling på hud, öra, öga, näsa och munhåla. Skälet till denna ändring anges vara att så många använder dessa preparat på det sättet, samtidigt som dessa administrationssätt inte anses medföra någon risk för dopning.
Notervärt är också hur inhalation av kortison har hanterats. Som det är skrivet kan man inte tolka det på annat sätt än att det fortfarande krävs en förenklad dispens, dvs samma som för beta-2-stimulerarna.
Fortfarande är det dock förbjudet att ge kortison intravenöst, intramuskulärt, rektalt eller i tablettform. Om det finns medicinskt skäl till sådan administrering måste sk ordinär dispens inhämtas. Sådan kan för övrigt fås »retroaktivt«. Notera att för tävlande på låg nivå gäller den sk generella dispensen.
Tillförsel av kortison intraartikulärt kräver förenklad dispens. I Sverige har vi tolkat det så att detta även gäller vid lokala injektioner, tex i bursor, senor, senfästen etc.
Substanser förbjudna i vissa idrotter
P 1. Alkohol. Nu är det bara nio internationella förbund (ISF) som har alkohol förbjuden:flygsport, bågskytte, bilsport, biljard, boules, karate, modern femkamp (enbart skyttet), motorcykel, racerbåt.
Att märka är att alkohol inte längre är förbjudet i fotboll, skytte mfl förbund!
P2. Betablockerare. Dessa är förbjudna i 17 sporter eller ISF. Man kan notera att de nu är tillåtna i simhopp och konstsim medan de blivit förbjudna i bla backhoppning, freestyle, snowboard och halfpipe. Sedan tidigare finns förbud mot betablockerare i precisionsidrotterna.
Sammanfattning
Det har blivit lättnader vad gäller kortisonpreparaten. Bara peroral, parenteral och rektal tillförsel är förbjudet och kräver ordinär eller generell dispens. Inhalation och lokala injektioner, tex i leder mm, kräver förenklad dispens. Dessutom är hCG och LH, som nämnts ovan, inte längre förbjudna för kvinnor.
Ny upplaga av Röda listan
Riksidrottsförbundets Dopingkommission kommer tillsammans med Apoteket AB att publicera en ny Idrottens Röda Lista inför 2006. Den kommer att vara tryckt i god tid före årsskiftet och kan rekvireras från RF eller från Apoteket AB. Den kommer också att finnas på RFs hemsida Üwww.rf.seY´ under rubriken Anti-Doping.
Varje yrkesverksam läkare i Sverige borde ha denna lista och kontrollera vid receptskrivning om läkemedlet är dopingklassat eller ej. Om en idrottsman åker dit för doping på grund av att en läkare inte kontrollerat om läkemedlet finns på dopinglistan eller ej, är ju läkaren »medskyldig« till dopingbrott. Det skulle vara intressant att se hur Hälso- och sjukvårdens ansvarsnnämnd skulle bedöma ett sådant ärende.
