Den 58-årige mannen kom den 11 augusti med ambulans till medicinska akutvårdsmottagningen vid ett länssjukhus efter att ha hittats medvetslös på en ö. Enligt sin flickvän hade han i en vecka druckit mycket alkohol i suicidalt syfte.
Han lades in för observation. Prov togs, vilka var i huvudsak utan anmärkning frånsett ett prov på etanol.
Kontakt togs senare under dagen med jourhavande psykiater för bedömning och eventuellt övertagande. Denne bedömde patientens tillstånd som anpassningsstörning med nedstämdhet och ångest i kombination med alkoholmissbruk. En inläggning bedömdes »göra ont värre« och patienten fick gå hem med flickvännen. Recept på olika mediciner utfärdades. Två dagar senare tog patienten sitt liv »genom att kasta sig utför ett mycket högt berg«.
Flickvännen, och patientens bror, anmälde bland annat jourhavande psykiater för att mannen inte lades in på vårdintyg, trots att han var ur stånd att ta ansvar för sitt eget liv. Ansvarsnämnden läste patientens journal. Psykiatern delgavs anmälan men valde att inte yttra sig. I journalen hade han antecknat bland annat följande efter sin undersökning av patienten.
»Psykiskt status: Spänd, är mycket olustig inför tanken att ligga inne hos oss. Men inget psykotiskt. Inget oavledbart depressivt inte heller något aktuellt suicidalt. Depressivitetstecken med viktnedgång, passivitet. En man som kan tänkas tendera att lindra sin ångest med alkohol och då rinner den ackumulerande bägaren över; skall lösa övriga problematiken genom att ta livet av sig.


»Svårt se enkel lösning«
Bedömning/Åtgärd: Man kan naturligtvis se här att med alkoholmissbruket föreligger en risk för suicidala handlingar och suicid. Tillståndet tolkas som anpassningsstörning med nedstämdhet och ångest i kombination med alkoholmissbruk. Underliggande problematik av gammalt datum och någon riktigt enkel medicinskt psykiatrisk behandlingslösning är svår att se. Man ser på patientens inställning att det kan bli en kränkningssituation som riskerar att göra ont värre, utan vi arbetar i stället på en samförståndslösning.«
De kom överens om att omedelbart gå in med impulsbromsande Revia och Remeron för att modulera ångest och förhoppningsvis höja humöret en del, det bör man kunna gör även om det inte verkar föreligga en depressionssjuka i egentlig mening. I övrigt får han med sig 4 st Stesolid á 5 mg.
Det finns en problematik runt det gamla äktenskapet som patienten upplever som olöslig. Patienten behöver ha coachning i att försöka angripa nuvarande situation, menade psykiatern.


Bedömning och beslut
Ansvarsnämnden konstaterar att jourhavande psykiatern hade ett långt samtal med patienten. Han samtalade även med patientens flickvän och bror. Han bedömde att det förelåg risk för suicidala handlingar i samband med alkoholmissbruket, men att det inte fanns något aktuellt suicidalt.
Den bedömningen förefaller märklig med tanke på vad som förevarit, menar Ansvarsnämnden. Psykiatern borde i så fall ha utvecklat bedömningen mer. Patienten hade kommit in till sjukhuset efter ett allvarligt självmordsförsök. Han befann sig i en mycket besvärlig och pressad social situation, som han inte kunde lösa. Han hade ökat sitt alkoholintag kraftigt senaste veckan och då gjort suicidala handlingar. Detta måste ses som allvarliga varningstecken.
Psykiaterns åtgärd att skriva ut patienten under sådana omständigheter måste anses som fel. Om denne inte gick med på att läggas in frivilligt borde han ha omhändertagits för vård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Psykiatern får en erinran. ·