Det är positivt och välkommet att Apoteket (se sidan 3823) och Jan Bruhn har synpunkter på vad som är korrekt information om naturläkemedel. Mindre glädjande är att man i sina inlägg helt glider över den viktigaste frågan, nämligen om Apotekens hälsoråd är (eller bör vara) evidensbaserade.
Tystnaden på denna punkt skapar en vag maggropskänsla att Apotekets dubbla roll som återförsäljare för och kritisk granskare av samma produkter kanske inte är helt oproblematisk. Så låt oss än en gång detaljgranska dokumentationen kring Echinacea och förkylning.
Om man som Karin Ringqvist Mattsson och Carina Altsjö anser att det räcker med en enda studie för att rekommendera en viss behandling så är saken klar. Det finns en undersökning (Hoheisel och medarbetare) [1] som talar för att Apotekets preparat Echinagard har effekt.

Sammanvägning av relevanta studier
Om man höjer ribban till en medicinskt acceptabel nivå – att en rekommendation bör bygga på en publicerad sammanvägning av relevanta studier – så blir det mer komplicerat. En sådan sammanvägning finns – det är Cochraneöversikten från år 1999 (uppdaterad 2005) [2]. Vad Jan Bruhn förbisett i denna sammanställning är att ingen av de 16 studier (inklusive Hoheisels) som författarna analyserat har publicerats i tidskrifter som är listade i Medline.
Det säger något om undersökningarnas vetenskapliga kvalitet, och detta uttrycks väl med Cochranegruppens egna ord: »the quality of reporting of most studies was insufficient«.
Konklusionen av Cochranerapporten är att det finns studier med positivt utfall men inga bevis för att något preparat har effekt på vanlig förkylning. Alltså, positiva studier ja – bevis för positiva effekter nej.

Endast en välgjord studie
Så i frågan om den vetenskapliga dokumentationen är vi tillbaka vid att det finns en välgjord och tillförlitlig undersökning –den i New England Journal of Medicine (NEJM) som vi har refererat [3]. I denna studie har man gett en exakt dos genom att använda ett extrakt av de aktiva substanserna i Echinacea. Man har vidare använt ett väldefinierat smittämne och kombinerat subjektiva symtom med objektivt verifierade biologiska markörer – bara för att nämna några skillnader mot tidigare undersökningar.
Att NEJM-studiens resultat enligt Jan Bruhn inte går att extrapolera, eftersom det studerade extraktet av Echinacea angustifolia är snarlikt men inte identiskt med Apotekets Echinagard, känns som ett lite omodernt argument. Minnesgoda läsare kommer säkert ihåg diskussionen om COX-2-hämmarna. Där sades att preparat som var snarlika men inte identiska hade helt annan biverkningsprofil. Idag har vi facit.

Konstruktivt förslag
Om vi nu för ett ögonblick skulle gräva ned stridsyxorna och försöka enas om något konstruktivt till patienternas/kundernas fromma så ta detta som ett konkret förslag:
Apoteket får gärna sälja Echinacea och andra godkända naturprodukter med obevisade effekter som allmänheten vill köpa. Men att sälja är inte samma sak som att aktivt marknadsföra. Det går att upplysa om att medlen är populära och uppskattade av användarna utan att försöka hävda att medlens effekter mot förkylning är vetenskapligt bevisade. Samma resonemang gäller nikotinersättning som tex nikotintuggummi. Det är naturligtvis utmärkt om man hjälper rökare att sluta, men man kan inte för den skull låta bli att informera om att alla nikotinpreparat är beroendeframkallande och har en rad negativa effekter på blodtryck, hjärtverksamhet och andra autonoma funktioner.

Kravet på evidens
Till sist frågan om Läkartidningens inställning till naturmedel. Att vi är onyanserat skeptiska till okritisk vetenskap är inte samma sak som skepsis mot naturens medel. Vi delar allmänhetens uppfattning att hälsan skall vårdas genom naturens egna produkter om detta kombineras med kravet på evidens. Det finns väl underbyggda naturliga vägar till hälsa. Det är rätt sammansatt och balanserad kost.
Dokumentationen över kostens positiva effekter får nog i många fall sägas vara överlägsen dokumentationen för naturläkemedel. Vi kan med fog hävda att risken för exempelvis cancer, diabetes och andra ålderskrämpor minskar med hjälp av substanser som finns naturligt i vår föda.

Inte behandlingsråd
Jan Bruhn får gärna ironisera över att vi rapporterar om födoämnen som visat sig ha lindrande eller förebyggande hälsoeffekter, men vi menar att referat av välgjorda studier i ansedda tidskrifter är viktig information till läkarkåren och andra. De flesta förstår att det handlar om att förmedla ny och viktig kunskap och inte behandlingsråd för enskilda patienter.
Läkarkåren kan nog för lite om örtmediciner och dessutom troligen även om kost. Som tur är går det att få professionell hjälp i båda dessa frågor, exempelvis från nutritionister, som har en omfattande och evidensbaserade kunskap om naturens produkter och hälsa.
*
Josef Milerads replik är svar även på Karin Ringqvist Mattssons och Carina Altsjös inlägg under Korrespondens (se sidan 3823).