Utbetalningen av pengarna delas upp i en fast och en rörlig del.
Den fasta delen är en fjärdedel av den årliga miljarden, det vill säga 250 miljoner kronor som fördelas efter antalet invånare i respektive landsting. För att få ut den delen måste varje landsting träffa en överenskommelse med Försäkringskassan om en åtgärdsplan för att sänka sjukfrånvaron i landstingsområdet.
Den rörliga delen, 750 miljoner kronor per år, fördelas efter resultat. Med andra ord efter hur mycket sjukfrånvaron i respektive landstingsområde har minskat.
Det senare är i linje med det förslag om vinstdelning som Läkarförbundet tillsammans med Landstingsförbundet och Försäkringskassan tidigare lämnat till regeringen, och som innebär att de kostnader som sparas på minskad sjukfrånvaro i landstingsområdet går tillbaka till sjukvården. Modellen är också en av de 30 punkterna i Läkarförbundets sjukskrivningsprogram. (se LT nr 38 och 40)
Och Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm är mycket nöjd med avtalet mellan regeringen och Landstingsförbundet.
– Från början ville vi ha en till 100 procent rörlig del. Men det är bra med den fasta delen till att börja med. Då kan alla landsting få en bra start.
Hon påpekar att den största delen ändå är rörlig.
– Jag tror att kombinationen är väldigt bra.
Vad landstingen ska göra för typ av åtgärder bestäms inte centralt. Varje landsting tar fram sitt eget åtgärdsprogram.
Hans Karlsson ser dock framför sig åtgärder som mer stöd till läkarna i bedömningen av arbetsförmåga, mer systematiska avstämningsmöten och mer utbildning i försäkringsmedicin.
Bakgrunden till satsningarna är framför allt resultaten av två utredningar om sjukskrivningar, berättade Hans Karlsson på presskonferensen. En från Socialstyrelsen och en av Kristina Alexanderson vid Karolinska institutet (se LT nr 11/2005).