Den 15-årige pojken kom till sjukhuset med en sårskada vid vänster knäled efter en olycka med en gräsklippare. Ortopeden beslutade att revidera såret utan föregående röntgenundersökning. Vid sårrevisionen genomfördes en manuell och okulär besiktning av knäleden men ingen genomlysning.
En röntgenundersökning efter operationen visade en fraktur, vilket ledde till ytterligare en operation.
Pojkens pappa anmälde ortopeden.
Ansvarsnämnden läste pojkens journal och tog in yttrande av ortopeden, som godtog anmärkningarna mot honom.
Han berättade att pojken hade ett stort sår på insidan av knäleden, cirka tio centimeter långt. Hans tolkning var att skadan orsakats av gräsklipparens kniv.
Det var klart att sårskadan öppnade knäleden och såret var uppenbart förorenat med gräs och jord. Pojken var dock inte påtagligt smärtpåverkad och rörde även en del på benet vid undersökningen. Han hade bra känsel och cirkulation i benet, som inte var svullet eller felställt.
Den kliniska bilden gjorde inte att ortopeden i första hand misstänkte en fraktur. Han bedömde att det viktigaste var att snabbt revidera såret, spola rent och sy ihop det för att minska infektionsrisken med tanke på den öppna knäleden.
Pojken ordinerades intravenös antibiotika och såret lades om och förbereddes för snar operation. Ortopeden beställde ingen preoperativ röntgenundersökning då han inte hade någon direkt klinisk misstanke om fraktur. Dessutom planerade han att besiktiga och känna igenom leden i samband med sårrevisionen. Vidare fanns beredskap för genomlysning peroperativt, uppgav ortopeden.
Vid operationen kände han noga igenom leden med fingrarna och kunde bara finna en lös minimal broskbeklädd benbit ca ett par millimeter i storlek. I övrigt kunde han inte känna något frakturmisstänkt. Den lilla flisan togs ut.
Eftersom ortopeden inte kände något annat frakturmisstänkt avstod han från genomlysning. Han beställde dock en postoperativ röntgenundersökning för att säkert utesluta en ockult fraktur, exempelvis en helt odislokerad fraktur eller fissur som ju ändå kan vara svår att se peroperativt med en C-båge. Röntgenundersökningen visade en medial femurkondylfraktur som krävde ytterligare ett operativt ingrepp.
Bedömning och beslut
Av journalen framgår att skadan orsakades av en gräsklippare och att det var en öppning in i knäleden. Det var således fråga om ett avsevärt våld och med tanke på skademekanismen borde operationen ha föregåtts av en röntgenundersökning, hävdar Ansvarsnämnden.
Det framgår även av journalen att kärl- och nervfunktionen i benet var oskadad. I ett sådant läge var det inte någon överhängande fara förenad med att inte operera pojken direkt. Mot den bakgrunden fanns det tid att före operation genom röntgenundersökning utesluta eller påvisa skelettskada.
Alternativet var att i samband med operationen använda röntgengenomlysning, vilket dock var ett något sämre alternativ. Ortopeden gjorde emellertid endast en manuell och okulär besiktning av knäskelettet vid sårrevisionen, med resultatet att frakturen upptäcktes först senare. Han får en erinran.
