Villkoret är att skadan är anmäld till patientförsäkringen och att det upprättas en risk- och händelseanalys på ett strukturerat sätt. Helst enligt den nyutgivna handboken som bland annat finns tillgänglig på LÖFs hemsida. Men genomarbetade analyser efter annan välkänd metod accepteras också. Kurser i analysförfarandet kommer under året att arrangeras ute i landstingen.
LÖF har redan de första ansökningarna på sitt bord och räknar med att ta emot ett drygt hundratal per år. Pengar för ändamålet finns avsatt i budgeten. Till att börja med gäller erbjudandet alla skador oavsett svårighetsgrad eller specialitet. Systemet med stimulansbidrag kommer att omprövas årligen.

Förhoppningen är förstås att få in så många analyser som möjligt. LÖF förbehåller sig rätten att redigera materialet och lägga in det i en sökbar databas i avidentifierat skick.
– Materialet ska inte under några omständigheter delges myndigheter eller publicerats på annat sätt än vad som angivits ovan, lovar chefläkare Jon Ahlberg vid LÖF, tillika medicinsk redaktör i Läkartidningen.
– En risk- och händelseanalys görs ju främst för att den egna enheten ska förbättra sina rutiner så att en liknande skada inte inträffar igen. Genom att samla in och systematisera analyserna kan nu även andra ta del av erfarenheterna, tillägger han.

LÖF ser gärna att analysen görs så snart som möjligt efter skadetillfället. Personskaderegleringens beslut i frågan behöver inte avvaktas. Rätt utförda analyser, som bland annat måste innehålla åtgärder som leder till ökad patientsäkerhet, ger kliniken eller motsvarande 10 000 kronor att användas i verksamheten.
Ett starkt önskemål från patienter som skadas är just att sjukvården agerar så att samma misstag inte drabbar någon annan. LÖF har de senaste åren stegvis förbättrat återföringen av information om skadeanmälningar till vården för lärande.
– Med ekonomiska incitament tror vi att den processen kan påskyndas ytterligare. Hittills har vi bara fått positiva gensvar från chefläkare och vi upplever generellt ett ökat engagemang för patientsäkerhet, säger Jon Ahlberg.

Nästa steg i LÖFs skadeförebyggande arbete är att minska de kostsamma förlossningsskadorna. En förlossningsstudie pågår och i augusti räknar man med att presentera preliminära resultat. Förhoppningen är att kunna peka ut förbättringsåtgärder för att minska förlossningsskador. Landsting vars sjukhus sedan tillämpar kunskaperna skulle från 2008 kunna erbjudas en rabatt på sin försäkringspremie.

Obligatorisk patientförsäkring

Sedan 1997 är vårdgivaren skyldig att ha en patientförsäkring som täcker patientens eventuella anspråk på ersättning. LÖF försäkrar landstingens, regionernas och Gotlands kommuns ansvarighet gentemot patienter som skadas i samband med hälso- och sjukvård. Sammanlagt går en procent av LÖFs årliga budget till patientsäkerhetsarbete. En siffra som ökat stadigt de senaste åren. Privata vårdgivare som saknar avtal med ett landsting har sin försäkring i enskilda försäkringsbolag. LÖF har i sin tur kontrakterat PSR Personskadereglering AB att svara för utredning och reglering av patientskador i LÖFs försäkring. Den som är missnöjd med resultatet av företagets utredning kan överklaga till Patientskadenämnden. Årligen får PSR in omkring 9 000 anmälningar (motsvarar för sjukhusen ungefär 0,2 procent av inlagda patienter). Cirka 45 procent får ersättning, vilket innebär att deras skada då bedömts som undvikbar. Den totala ersättningen till patienter under ett år ligger på ungefär 300 miljoner kronor. En skada måste anmälas inom tre år från det att patienten fick kännedom om skadan och aldrig senare än tio år räknat från den dag skadan orsakades. Den vanligaste anmälningen gäller skada i samband med total höftplastik (cirka 150 per år). Förlossningskadorna hör till de enskilt mest kostsamma. Ersättningarna kan där uppgå till åtta miljoner kronor per skadat barn. LÖFs webbplats: http://www.patientforsakring.se