När receptfri försäljning av »dagen efterpillret« levonorgestrel introducerades i Kanada var tanken att ge fler kvinnor möjlighet att slippa oönskade graviditeter och minska antalet aborter. De goda intentionerna har också utlöst en politisk konflikt kring vad medicinska tidskrifter får publicera.
För att få köpa levonorgestrel krävs att kvinnan har ett samtal med farmaceuten efter att skriftligt ha besvarat ett antal detaljerade frågor om sitt sexualliv. Förfarandet har kritiserats av kvinnoläkare och kvinnogrupper som både medicinskt omotiverat och integritetskränkande. Det avskräcker just de kvinnor som har störst behov av medicinen, och konfidentialiteten för de lämnade uppgifterna brister.
Kanadensiska läkarförbundets tidning, Canadian Medical Association Journal, CMAJ, har ganska klart tagit ställning genom en rad kritiska artiklar där man även antytt att ekonomiska incitament styr systemet. Utfrågningen klassas som preventivmedelsrådgivning och kan debiteras kunden med en kostnad som är högre än för själva medicinen.
Kanadas farmaceutförbund har anklagat CMAJ för att driva en vinklad hetskampanj mot landets apotekare och pressat Läkarförbundet att ta upp frågan med CMAJs chefredaktör John Hoey. När denne blev anmodad att modifiera en kritisk artikel valde han i stället att publicera arbetet och en ledare där ägarna kritiserades för inblandning i tidningens redaktionella frihet. Hoey blev avskedad. Får man försvara den medicinska pressfriheten och utsatta patienters autonomi genom att offentligt hänga ut sina ägare?
Hoey, som fram till nu ansetts som en framgångsrik redaktör har fått stöd från flera kanadensiska universitet och de stora USA-tidskrifterna JAMA och NEJM. Farmaceuterna i provinsen Ontario har slutat ställa personliga frågor och debitera för rådgivning. Fortsättning följer.
