Kostfiber har antagits kunna reducera risken för att utveckla kolorektal cancer. Möjliga mekanismer skulle kunna vara utspädning/bindning av karcinogena ämnen, minskad transittid av feces och bildning av korta fettsyror (skyddande effekt). Resultaten från epidemiologiska studier har dock varit motsägande.
Park och medarbetare har därför genomfört en sammanslagen analys (The Pooling Project of Prospective Studies of Diet and Cancer) med primärdata från 13 prospektiva kohortstudier.
Styrkan med »The Pooling Project« är hög »power« och att individdata från varje kohort kunde reanalyseras gemensamt för att studera dos–responsrelation och störfaktorer (confounding). Inget dos–responssamband mellan fiberintag i kosten och risken för kolorektal cancer kunde påvisas.
I den primära analysen (justerad för bla ålder och BMI) var visserligen ett högt intag av kostfiber inverst associerat med risken för kolorektal cancer (relativ risk, RR 0,88; 95 procents konfidensintervall, CI, 0,82–0,95), men efter justering för andra dietära riskfaktorer (bla kött, mjölk, folat, alkohol) försvann sambandet (RR 0,94; 95 procents CI 0,86– 1,03).
Författarna konkluderar att ett högt fiberintag i kosten inte är relaterat till minskad risk för kolorektal cancer, men det finns andra skäl att rekommendera högt intag av växtfiber: lägre risk för tex hjärtsjukdom och diabetes. Parks studie är mycket väl genomförd och en viktig pusselbit i sökandet efter komplexa samband mellan kost och kolorektal cancer. Vissa frågeställningar gick av metodologiska skäl inte att analysera, exempelvis risken för kolorektal cancer vid högt kostfiberintag under tidiga levnadsår eller livslångt högt intag av kostfiber.
Ett högt fiberintag i kosten må ha flera sjukdomspreventiva effekter, men specifikt för kolorektal cancer är bevisen för gynnsamma effekter fortfarande bräckliga.