En genomgång av rehabiliteringens svåra konst.
Ambitionen med denna bok är enligt författarna att gå igenom olika verksamhetsområden som handhar rehabilitering med inriktning på ansvar och skyldigheter. Författarna önskar att den ska kunna användas i olika forsknings-och utbildningssammanhang samt i det praktiska rehabiliteringsarbetet.
Formalia är väl beskrivet och ger en bra grund för allt rehabiliteringsarbete, men det är inte en bok som ger några praktiska tips kring hur man tar sig an vardagsarbetet i primärvård eller företagshälsovård.
Flera av författarna har mångårig bakgrund som forskare inom området rehabiliteringsvetenskap och en av författarna forskar inom offentlig rätt med inriktning på socialrätt.
I boken förklaras centrala begrepp inom rehabiliteringsområdet. Även ICF-systemet beskrivs översiktligt och de uttryck som används i detta system i form av »aktivitetsnedsättning« och »funktionsnedsättning« i relation till arbetsförmåga.
Några olika rehabiliteringsmodeller beskrivs och rehabiliteringsaktörers olika ansvarsområden klargörs. I första hand inriktar sig boken på de fyra stora offentliga rehabiliteringsaktörerna: Försäkringskassan, arbetsmarknadsmyndigheter, socialtjänst och hälso- och sjukvården. Arbetsgivarens ansvar beskrivs kortfattat utifrån arbetsmiljölagen.
Författarna belyser den inbyggda konflikt som ofta uppstår mellan myndigheters önskan att å ena sidan att förenkla bedömningsprocesser gällande t ex arbetsförmåga, och å andra sidan möjligheten att ta hänsyn till den enskilda människans unika situation.
När det gäller målsättningen »återgång i befintligt arbete« är nog de flesta som arbetar inom området arbets-och miljömedicin nu för tiden överens om att tidig kontakt med chef och arbetsplats är avgörande för en lyckad rehabilitering.
I boken saknas närmre analys och diskussion om hur förutsättningarna på arbetsplatsen påverkar möjligheten att återgå i arbete. Individens arbetsförmåga i ett visst arbete måste relateras till vilka krav och förväntningar som arbetsgivaren har och »glappet« mellan krav och förmåga behöver utredas. Modeller finns beskrivna för hur sådana strukturerade trepartssamtal med individ, chef och t ex representant från Företagshälsovård kan ske. Ett exempel på en sådan interaktiv metod är Krav- och funktionsschema, så kallad KOF, som ursprungligen kommer från Holland.
Inom området arbets- och miljömedicin finns forskning av Vingård m fl om »friska företag«. Den betonar vikten av såväl stöd till chefer som en struktur på hälsoarbetet för att människor inte ska hamna i långa sjukskrivningar. Ilmarinen är känd för sitt »arbetsförmågehus« och Gun Johansson med sin »sjukflexibilitetsmodell«, som båda beskriver betydelsen av faktorer på arbetet.
Boken Rehabiliteringsvetenskap ger en översikt och fördjupad förståelse för de sammanhang man verkar i inom området rehabilitering men är som ovan nämnts inte inriktad på praktisk handläggning. Kapitelindelningden gör att den kan fungera som uppslagsbok för att förstå olika aktörers regelverk och ansvar.
Boken har också en omfattande litteraturförteckning av studier samt en lista på relevanta statliga offentliga utredningar (SOU) sedan 1934 och författningssamlingar sedan 1977 som berör området.
