I en medicinsk kommentar (Läkartidningen 4/2006, sidan 201) refererar Tony Foucard en amerikansk översiktsartikel [1] och skriver att komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk. Han anser också att partiella (pHF) och extensiva komjölkshydrolysat (eHF) är likvärdiga. Både rubrik och innehåll i kommentaren är missvisande för den som inte är bevandrad i litteraturen.

Tanken att förebygga »den allergiska marschen« tidigt i livet genom att undvika att spädbarn med allergisk hereditet sensibiliserades mot födoämnen började studeras för drygt 20 år sedan. Den byggde på en förmodan att man genom att undvika födoämnesallergi hos spädbarn också skulle kunna förebygga fortsatta allergiska manifestationer senare under barndomen.
Vid den tiden fanns det nämligen studier som talade för att amning hade den effekten. Ingen av de studier som gjorts har dock visat någon varaktig allergiprofylax. Däremot har flera av studierna visat en övergående effekt i form av mindre komjölksallergi och eksem under de första två levnadsåren om man inte fått vanligt tillägg. Dessa studier är citerade i översiktsartikeln [1].
Rubriken på kommentaren, »Komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk«, anger att komjölkshydrolysat till »riskbarn« (min citering) ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk. Problemet med rubriken är att den implicerar att bröstmjölk skyddar mot »allergi«. Det finns knappast stöd för att amning har mer än möjligen marginell betydelse för allergiutveckling i länder där alternativet är moderna modersmjölksersättningar.
För att belägga påståendet är det nämligen väsentligt att verkligen studera just allergisk sjukdom och inte exempelvis obstruktiva besvär hos spädbarn. Dessa är som bekant infektionsutlösta, och det är välkänt att amning ger ett skydd mot infektioner, även om effekterna är begränsade.

I kommentaren refereras till en experimentell studie som skall ha visat att pHF men inte eHF undertrycker produktionen av IgE- och IgG-antikroppar mot betalaktoglobulin, som är ett viktigt allergen i komjölk. Studien är gjord av producenten av hydrolysatet i fråga, har inte upprepats av oberoende forskare och motsägs av gängse textbokskunskap i läroböcker i immunologi om toleransutveckling.
Olyckligtvis skiljer allergologer ofta inte tydligt på allergisk sjukdom och »sensibilisering«, dvs IgE-antikroppar mot allergen. Det är väl känt att ett övergående IgE-antikroppssvar är helt normalt tidigt i livet och sannolikt är en del av den normala toleransutvecklingen.

Förebyggande råd ges i all välmening, ibland på mer eller mindre lösa boliner. Det är dock rimligt att kräva att de är lika väl underbyggda vetenskapligt som andra åtgärder inom hälso- och sjukvården. Råd kan, liksom medicinsk behandling, också skada. Uttrycket »riskbarn« är olyckligt när det gäller allergi och är inte ordentligt underbyggt. Med andra ord är det inte klart vilka eventuella råd skall rikta sig till.
Det finns flera bra skäl att uppmuntra amning, även i vårt land, men allergiprevention hör inte till dem. Visst kan man ge sitt friska barn komjölkshydrolysat istället för vanliga tillägg, men det kan ifrågasättas om de är värda det betydligt högre priset. Skillnaden gentemot vanliga, betydligt billigare modersmjölksersättningar är begränsad till något minskad förekomst av eksem under det första levnadsåret.
Det kan vidare tilläggas att några av de centrala referenserna som uppger att partiella hydrolysat skyddar mot allergi allvarligt ifrågasätts eftersom författaren anses ha förfalskat data http://www.cbc.ca/national/news/chandra/ .



Foto:IBL
Amning har knappast mer än möjligen marginell betydelse för allergiutveckling i länder där alternativet är moderna modersmjölksersättningar.