Läkares konsultuppdrag förläkemedelsindustrin är ett känsligt och laddat ämne. De experter företagen vill anlita som konsulter är i kraft av sina kunskaper ofta granskare och sakkunniga även i andra sammanhang. Den som haft ett konsultuppdrag för ett företag kan anlitas som granskare av företagets preparat i andra sammanhang. Sådana intressekonflikter är inte unika och kan i praktiken vara svåra att undvika. Att massmedierna och allmänheten kan uppfatta konsultuppdrag som förklädda mutor med syfte att påverka läkares ställningstaganden är mot den bakgrunden förståeligt.
Vilken betydelse sådana intressekonflikter egentligen har analyseras i en principiellt viktig artikel i JAMA (2006;295:1921-8). Studien analyserade utfallet av 221 möten i USAs läkemedelsverk (FDA) med hänsyn till hur läkare med intressekonflikter agerar i sina offentliga uppdrag. FDAs beslut att registrera läkemedel baseras på en omröstning i en expertkommitté, och intressekonflikter är vanliga bland medlemmarna. Bland de 1 860 expertgranskarna hade över 30 procent potentiella jäv för (eller emot) den produkt som omröstningen gällde.
Resultatet kan ses som en besvikelse för kvällspressen.
Trots att intressekonflikterna ibland handlade om miljonbelopp kunde man inte se några samband mellan hur en medlem lade sin röst och dennes finansiella konflikter. Enskilda experter favoriserade inte »sina« preparat. Hela kommitténs ställningstagande antydde inte heller något sådant samband. Trenden var i själva verket den omvända, en positiv attityd till konkurrerande preparat kunde anas. Många ledamöter med »motjäv« ökade chanserna till ett positivt utfall.
Författarnas förklaring till att intressekonflikter inte tycks påverka objektiviteten heter öppenhet.
Expertgruppernas jävsdeklarationer och hur de röstar i enskilda ärenden är offentliga handlingar i USA.