Vilka forskare som skriver de mest citerade medicinska artiklarna skärskådas i en studie i veckans nummer av BMJ (2006;
332:1061-64).
289 artiklar, publicerade mellan 1994 och 2004, analyserades med avseende på var författaren varit verksam samt om studien varit bekostad av offentliga medel eller industrianslag.
Den amerikanska dominansen var total. Femtio procent av artiklarna hade skrivits enbart av USA-författare och i ytterligare 30 procent fanns någon USA-forskare med i gruppen. Flertalet högciterade artiklar återfanns i tidskrifterna New England Journal of Medicine, Science och Nature – den sistnämnda utges i Storbritannien.
Cancer och hjärt–kärlsjukdomar dominerade ämnesvalet. Klassifikationer av vanliga sjukdomstillstånd, och aktualiteter som SARS, fanns med som enstaka uppstickare.
Dessa karakteristika var konstanta över tiden till skillnad från studiernas finansiering, som ändrade sig markant. År 1994 var ca 30 procent av alla studier industrifinansierade – tio år senare hade andelen stigit till hälften. Intresset för läkemedelsstudier har alltså ökat påtagligt på bekostnad av annan forskning.
Utan att missunna läkemedelsindustrin framgångsrika publikationer kan man i likhet med Brendan Delaney, brittisk professor i allmänmedicin, oroas över den minskande andelen offentligt finansierade spjutspetsartiklar.
Det får som konsekvens att företagens behov sätter forskningsagendan. Visst gagnas folkhälsan av fler och effektivare läkemedel, men det finns också andra lika viktiga områden.
Delaney menar att samhället har ett särskilt ansvar för att via allmänna medel stödja högklassig forskning inom områden som saknar direkta kommersiella applikationer – men att det har tappat kontrollen över utvecklingen. Hans bedömning är speciellt intressant, då han utnyttjats flitigt som rådgivare åt läkemedelsföretag.
