Astma- och allergisjukdomar är mycket vanliga i befolkningen, och mer än en tredjedel av alla barn drabbas någon gång av allergibesvär. Såväl ärftliga som miljörelaterade faktorer påverkar risken att insjukna, och samverkan mellan dessa faktorer är av stor betydelse. I denna avhandling har vi kunnat påvisa sådan samverkan mellan olika genetiska och miljörelaterade faktorer.
I ett delprojekt studerades risken att utveckla allergisjukdom till följd av exponering för luftföroreningar tidigt i livet och om denna risk påverkas av vårt genetiska arv. Barn som bär på en variant av en gen som är involverad i kroppens antioxidativa system, GSTP1 (glutation S-transferas P1), visade sig ha flera gånger större risk att drabbas av allergi kopplat till luftföroreningar från vägtrafiken än barn utan denna variant. Dessa resultat ger ökad förståelse för hur kombinationen arv och miljö påverkar barnen, och i framtiden kan det bli möjligt att ge riktade råd till vissa patientgrupper.
Under de senaste åren har flera nya »astmagener« upptäckts, bla GPRA (G-protein coupled receptor for asthma), vars protein finns på både glatta muskelceller och epitelceller i luftvägarna. I originalstudien sågs samband mellan varianter av GPRA-genen och astma hos vuxna, och vi har nu visat att denna gen också är viktig för astma och allergi hos barn. Flera studier pågår för närvarande för att kartlägga funktionen av GPRA, som kan komma att utgöra grunden för nya läkemedel mot astma och allergi.
Pojkar löper större risk att utveckla astma och allergi, och i ett delprojekt konstaterade vi att betydelsen av ärftlighet verkar vara större för pojkar än för flickor. Vidare studerades varianter av genen för interleukin-9-receptorn på X- och Y-kromosomerna, och resultaten visar att vissa varianter påverkar pojkar i större utsträckning än flickor. Genetiska faktorer kan alltså påverka flickor och pojkar olika, vilket kan vara en delförklaring till att allergisjukdomar är vanligare bland pojkar.
Avhandlingen utgår från BAMSE-studien med ca 4000 barn i Stockholm, vilka har följts från födseln till 4 års ålder. För de genetiska analyserna har ca 1000 prov valts ut, varav ca 500 från barn med och 500 från barn utan astmabesvär. I en delstudie ingår dessutom prov från ca 3000 barn i åldern 5–13 år, som ingår i en europeisk studie inriktad på barn uppväxta på jordbruk eller med antroposofisk livsstil.