De nordiska läkarförbundens Samnordiska arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor presenterar arbetsmarknadsprognoser vartannat år.
I den senaste Snaps-rapporten ges två scenarier för Sveriges del.
I Scenario A förutsätts att sjukvårdens andel av BNP blir 9,5 procent och att antalet läkartjänster ökar med 1,8 procent årligen. Sverige kommer i så fall att sakna 3600 läkare år 2015. Det är en mörkare bild än den som presenterades i förra rapporten, för två år sedan. Då sågs liknande förutsättningar ge en läkarbrist på 2900 läkare år 2015.
Scenario B förutsätter att läkartätheten i stället ligger kvar på dagens nivå. I så fall står 700 läkare utan arbete år 2015.

Båda beräkningarna förutsätter att 600 utländska läkare per år får svensk legitimation och att två tredjedelar av dem stannar i landet för gott. Prognoserna bygger också på att nettoemigrationen av svenska läkare är noll.
De äldre i befolkningen blir fler. Eftersom gruppen 65+ upptar hälften av vårdplatserna så kommer pressen på sjukvården de närmaste årtiondena att öka kraftigt. Det är en trend i hela Norden, enligt rapporten.
Redan idag råder brist på läkare i Sverige, särskilt inom allmänmedicin, psykiatri och geriatrik. För närvarande saknas enligt rapporten omkring 400 allmänläkare, 200 psykiatrer och 100 läkare i övriga specialiteter i Sverige.

I hela Norden väntas under åren 2010–2020 mycket stora pensionsavgångar. Det gör att specialistutbildningarna behöver utökas redan nu, enligt rapporten. Behovet förstärks av att det redan råder brist på nyutbildade specialister och att allt fler vill gå i pension före 65 års ålder. Rapporten bedömer därför också att behovet av import av specialistläkare från övriga Europa till Norden kommer att fortsätta. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är EUs arbetstidsdirektiv som kan öka behovet av läkare.

Övriga nordiska länder:

Norge
Antalet läkare har ökat med drygt 60 procent på 14 år. Drygt 2 procent av tjänsterna är vakanta. 15 procent av landets läkare är utländska medborgare. Av dessa kommer 40 procent från Norden. Svenskarna är den största nordiska gruppen, 550 personer. Den största utländska gruppen är tyskar, 700 personer. Omkring 500 norska läkare arbetar utomlands.
I prognosen förutsätts nettoinvandringen vara noll. Om antalet läkartjänster ökar med 3,4 procent per år kommer 1 300 läkare att saknas år 2015. Om efterfrågan i stället ökar med 1,7 procent årligen skulle ett överskott på 1 700 läkare kunna uppstå. Men det förmodas lösa sig genom fler tjänster och/eller att läkare lämnar landet.

Danmark
Det stora problemet i Danmark är bristen på specialister, något som kommer att förvärras. Intagningen till läkarutbildningen har fördubblats sedan början av 90-talet, men flaskhalsen är specialistutbildningsplatserna, som under de närmaste åren skulle behöva öka med 20 procent. Om inte, så kommer gruppen läkare utan specialistkompetens att växa kraftigt. Dessa kan då också komma att drabbas av arbetslöshet.
Idag är två tredjedelar av kåren specialister. I värsta fall utgör de år 2025 endast hälften av kåren och har blivit 900 färre än idag, medan läkare utan specialisering har blivit 4 700 fler.
I bästa fall, och med kortare specialistutbildningstid, har specialisterna år 2025 blivit endast 800 fler än idag och utgör då 60 procent av kåren.

Finland
Idag är omkring 8–9 procent av läkartjänsterna vakanta. Läkarbristen är särskilt stor inom psykiatri, anestesiologi och radiologi.
Om efterfrågan ökar med 0,7 procent årligen fram till år 2015 så kommer arbetsmarknaden att vara i balans då. Men med en läkartäthet motsvarande dagens så skulle landet få ett överskott på 800 läkare år 2015.

Island
Arbetsmarknaden är i god balans. Det så kallade läkaröverskottet stannar utomlands.
Om efterfrågan på läkare ökar med 0,7 procent årligen finns det risk för ett överskott på 250 läkare år 2015. Om läkartjänsterna i stället ökar med 2,5 procent årligen kommer arbetsmarknaden att vara i god balans år 2015.