Den 800 sidor långa utredningen med den kärnfulla titeln »Effektiv vård« är resultatet av drygt två års arbete under ledning av Göran Stiernstedt, tidigare bland annat chef för vård och omsorg på SKL.
Enligt utredningen, som överlämnades till regeringen på onsdagen, har Sverige en rad strukturella problem som ger upphov till ineffektivitet i hälso- och sjukvårdssystemet. Inställningen verkar enligt utredningen hittills ha varit att de nog löser sig själva i sinom tid, något som »erfarenheterna talar starkt emot«. Utredningen anser att det måste till strategiska åtgärder och pekar ut sådana inom en rad olika områden.
Ett av de största hindren för effektivitet är enligt utredningen det med internationella mått mätt ovanligt »sjukhustunga« svenska sjukvårdssystemet. Detta leder bland annat till att befolkningen söker sig till akuten när de är sjuka i stället för till primärvården, vilket gör vården dyrare än vad den behöver vara. En svag primärvård har också svårt att fylla en samordnande funktion när det gäller patienters samlade vård- och omsorgsinsatser, vilket enligt utredningen är väsentligt för effektiviteten.
Inte minst för att möta kommande demografiska utmaningar behöver sjukvårdssystemet ställa om, enligt utredningen. Man föreslår därför som ny styrande princip i hälso- och sjukvårdslagen att vården ska ges nära befolkningen, och bara får koncentreras om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl.
Samtidigt föreslås primärvården få ett nationellt definierat uppdrag, där primärvården ska vara befolkningens första kontakt med vården dygnet runt och även ha det primära akutuppdraget. För akutvård vid sjukhus ska det införas ett remisskrav.
Den allmänna primärvården föreslås vidare bli kompletterad med något som kallas riktad primärvård. Det handlar om vård för äldre med omfattande behov. Den riktade primärvården bör undantas från det vanliga vårdvalet, då detta enligt utredningen splittrar vården för patienter som behöver många olika insatser. I stället ska dessa patienters vård och omsorg utföras gemensamt av landsting och kommun eller, om huvudmännen är eniga om det, i ett vårdval som omfattar patientens totala vård och omsorg.
För att bekosta denna förändring kommer det enligt utredningen att krävas en omfördelning av resurserna från sjukhus- till primärvård. Utredningen föreslår att det ska ske gradvis men påbörjas redan nu. Man anser att man inte kan invänta att det finns tillräckligt med allmänläkare för att fylla behoven, utan att primärvården måste förstärkas med andra specialister.
Utredningen riktar även kritik mot den hittillsvarande styrningen av hälso- och sjukvården från statens sida, en kritik som kan sammanfattas med »för mycket och för detaljerat«. Utredningen föreslår att det ska ske regelbundna konsultationer mellan regeringen och landsting/regioner för en mer sammanhållen styrning. Man föreslår också att landstingen ska bli skyldiga enligt lag att utföra uppgifter gemensamt när det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl, exempelvis investeringar i IT-system. Om detta inte räcker bör ytterligare åtgärder övervägas, till exempel att regeringen kan besluta att en viss uppgift ska lösas gemensamt.
Under rubriken minskad detaljstyrning föreslås även att vårdgarantin görs professionsneutral. I stället för att få träffa läkare inom sju dagar ska man få en medicinsk bedömning inom tre dagar. Tanken är att garantin inte ska lägga hinder för rationella arbetssätt.
Utredningen anser också att landstingens egna styrsystem behöver förenklas och rekommenderar att man låter kontinuitet, och särskilt teamkontinuitet, bli en viktig utgångspunkt.
Vidare anser utredningen att de kroniska överbeläggningarna på landets sjukhus innebär ett effektivitetsproblem. Sjukhusen uppmanas att planera för en genomsnittlig beläggning på kliniknivå på 85–90 procent.
Bland de många övriga förslagen i utredningen kan nämnas utveckling av verksamhetsstöden, helst av landstingen gemensamt, så ett de blir ett stöd i det praktiska arbetet samt införande av produktions- och kapacitetsplanering och samlad schemaläggning för all personal, med utgångspunkt i patienternas behov.
Läs även:
Läkarförbundet: Förslagen kräver beslutsamhet, vilja och nya pengar
