Det förekommer en mängd traditionella termer för att beskriva sedvänjan med kvinnlig könsstympning. Hittills har man bara gjort antaganden för att omsätta dessa till vilket ingrepp som är gjort. WHO klassificerar sedan ett par decennier könsstympning i fyra grupper, men det finns ingen vetenskaplig bakgrund till denna indelning.
Ett sudanesisk-svenskt forskarlag har undersökt trovärdighet och tillförlitlighet i de termer som används. Studien genomfördes i Sudan och inkluderade 255 flickor mellan 4 och 9 år och 282 kvinnor mellan 17 och 35 år. Studien består av en intervjudel, där bla formen av könsstympning rapporterades och en del där flickan/kvinnan undersöktes av läkare och de anatomiska förändringar som operationen orsakat i underlivet noterades. Resultaten visar en omfattande underrapportering av ingreppet. Enligt intervjuresultaten hade 53 procent den minst omfattande formen, men enligt läkarundersökning var andelen 27 procent. Det fanns en tendens att använda termen »sunna« för alla former av könsstympning, även grövre sådana.
Tidigare har det hävdats att sunna innefattar symboliska procedurer eller borttagande av enbart förhuden, men av de 27 flickor och 35 kvinnor som uppgett att de hade sunna var klitoris skadad på alla. Termen sunna har också en muslimskt religiös betydelse. En orsak till den omfattande underrapporteringen kan alltså vara att ge ingreppet ett (falskt) religiöst berättigande genom att använda en religiös term. Resultaten visar också att WHOs klassificering av könsstympning i fyra grupper inte alls motsvarar ingreppets anatomiska omfattning. Detta kan vara en av orsakerna till att det funnits svårigheter i tidigare forskning att finna samband med olika komplikationer. Exempelvis föreligger det rent anatomiskt en stor överlappning mellan WHOs typ II och III.
Studiens resultat torde ha betydelse för framtida preventivt arbete och forskning. Studier som syftar till att uppskatta förekomsten av könsstympning kan inte förlita sig till enbart intervjuer utan att man förstår vad kvinnan menar med de ord som används.
Rekommendationen är att WHO reviderar sin klassificering till att mer motsvara ingreppets anatomiska omfattning, och framtida forskning om risker/komplikationer bör relatera till detta. Muslimska ledare i Sverige och flera andra länder har tagit avstånd från alla former av könsstympning, men forskare och personer som arbetar mot sedvänjan bör även här beakta hur folk uppfattar de religiösa sambanden och termen sunna.