I en lagrådsremiss föreslår regeringen att ett särskilt skydd mot repressalier för visselblåsare ska införas.
En arbetstagare ska ha rätt att slå larm om allvarliga missförhållanden hos arbetsgivaren, vilket avser »brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden«. Enligt förslaget ska det dock räcka med konkreta misstankar om dylika missförhållanden för att omfattas av den nya lagen.
Skyddet gäller larm både internt och externt, men bara om arbetstagaren tidigare slagit larm internt utan att arbetsgivaren agerat och om hen »hade fog för påståendet om allvarliga missförhållanden«.
Skyddet omfattar även inhyrd personal. Den arbetstagare som utsätts för repressalier har rätt till skadestånd från arbetsgivaren. Arbetstagare som begår brott genom att slå larm omfattas dock inte.
Den föreslagna lagen ska gälla i verksamhet, såväl offentlig som privat. Den ska inte ses som en inskränkning i annat befintligt skydd, t ex meddelarskydd och efterforsknings- och repressalieförbud i offentlig sektor. I offentlig sektor blir den i stället en utökad rätt till skadestånd.
2013 gav regeringen en särskild utredare i uppgift att se över skyddet. Utredningen resulterade i betänkandet »Visselblåsare – Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden« som kom 2014. I sitt remissvar kritiserade Läkarförbundet både möjligheten att förhandla bort skyddet genom kollektivavtal och att definitionen av »allvarliga missförhållanden« ska tolkas av den enskilde arbetstagaren.
Regeringen föreslår att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2017.
Läs tidigare artiklar:
