Författarna till en nyligen publicerad studie har försökt svara på den svåra frågan om hur politisk vilja påverkar befolkningens hälsa. Författarna, som kommer från olika nordamerikanska och spanska universitet, jämför ett antal utvecklade länder med marknadsekonomi inom OECD. De delar in länderna efter hur många månader mellan åren 1950 och 2000 som de styrts av en 1) socialdemokratisk, 2) kristdemokratisk, 3) liberal eller 4) auktoritär/diktatorisk regering.
Till den första gruppen förs de nordiska länderna och Österrike. Till den andra nordvästeuropeiska länder som Västtyskland och Holland men också Italien och Frankrike. Den liberalt styrda gruppen består av Storbritannien, Irland, Kanada och USA och de auktoritärt styrda av Spanien, Portugal och Grekland.
En sk Gini-koefficient används sedan för att beskriva inkomstfördelningen i dessa grupper av länder. En låg koefficient visar på en jämn inkomstfördelning medan en hög anger en ojämlik inkomstfördelning. Länderna i de olika grupperna hade Gini-koefficienter på 0,225, 0,306, 0,320 (USA 0,372) respektive 0,423. Koeffeicienten kan variera mellan 0 och 1. Länder med huvudsakligen socialdemokratiskt styre hade den jämnaste inkomstfördelningen och följdes av länder som styrdes konservativt. Liberalt och auktoritärt styrda länder hade större inkomstskillnader. Författarna fann sedan att mindre inkomstskillnader korrelerade med två mått på hälsa: spädbarnsdödlighet och förväntad livslängd vid födelsen.
I en tid av utveckling mot mer individualiserade lösningar och privatisering är det viktigt att minnas att politiker som under andra halvan av 1900-talet satsade på inkomstutjämning och stora statliga transfereringar skapade bättre hälsa hos sina väljare. Studien kan givetvis inte visa om detsamma också gäller för framtiden.



Foto: Pressens Bild
Länder med socialdemokratiskt styre hade den jämnaste inkomstfördelningen och den bästa hälsan, enligt två mått, följt av konservativt styrda länder. Bilden:Tage Erlander, Gunnar Hedlund och Jarl Hjalmarsson.