Europeiska kommissionen måste skapa en alkoholpolitisk handlingsplan. Den uppmaningen kommer från tidskriften BMJ. Hälsomyndigheterna i de europeiska länderna har efterfrågat en övergripande strategi för alkoholpolitik, men en sådan har låtit vänta på sig.
BMJ föreslår att en europeisk plan bör inkludera begränsningar i hur alkoholhaltiga drycker får marknadsföras och att unga européers attityder och dryckesvanor följs genom löpande opinionsundersökningar. Tidskriften lyfter fram Finland och Sverige som exempel på varför en paneuropeisk strategi behövs.
Efter Sveriges och Finlands EU-inträde 1995 har dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar ökat kraftigt till följd av ökad import och i förlängningen ökad konsumtion av alkohol. I Finland har den alkoholrelaterade dödligheten fördubblats under det senaste decenniet, och den utvecklingen måste man arbeta aktivt för att undvika, skriver BMJ.
Industrin har aggressivt försökt stoppa förslag på begränsningar av marknadsföring och införande eller höjning av alkoholskatter. BMJ anser att argumentationen i mycket påminner om tobaksindustrins tidigare ansträngningar för att försöka skjuta farorna med rökning under bordet. En europeisk intresseförening för bryggbolag presenterade exempelvis nyligen en rapport i vilken det fastslogs att det saknas forskning som visar att ökad reklam för alkoholhaltiga drycker leder till ökad konsumtion (något som, om det stämmer, för övrigt borde få branschen att fundera på om det är lönsamt att annonsera överhuvudtaget).
Rapporten är författad av Weinberg Group, ett amerikanskt bolag som tidigare lobbat åt tobaksbolagen för att övertyga allmänhet och lagstiftare om att riskerna med passiv rökning är överdrivna. 8 procent av den sammanlagda sjukdomsbördan i Europa är, enligt BMJ, relaterad till alkohol, och givet den ökade rörligheten av varor och tjänster inom EU är det viktigt att det finns en europeisk handlingsplan för att kunna hantera situationen.