Grunden till årets Nobelpris publicerades 1998 av Andrew Fire och Craig Mello i tidskriften Nature (1998;391:806-11).
Om en dubbelsträngad RNA-spiral, exempelvis arvsmassan från ett virus, tar sig in i en cell kommer den att klippas i fragment: »small interfering RNA« (siRNA). Dessa »jämförs« sedan med cellens eget gensignalsystem (mRNA) av ett speciellt proteinkomplex. Om proteinet upptäcker strukturell likhet mellan fragmenten och mRNA så kommer de gener som riskerar att börja styras av ett främmande RNA att stängas av.
Denna genetiska »immunitet«, kallad RNA-interferens, beskrevs i den lilla nematodmasken C elegans. Mekanismen finns dock i alla levande celler från växter till människa. Att den bibehållits under evolutionen tyder på en lyckad konstruktion med flera funktioner från ett »immunförsvar« hos lägre organismer till en styrmekanism för cellens reglering av genexpressionen hos däggdjur.
För cellbiologin utgör de uppklippta RNA- fragmenten (siRNA) ett kraftfullt verktyg för att kartlägga enskilda geners funktion. siRNA- kit, specifika för ett stort antal mänskliga gener, finns tillgängliga kommersiellt. Med hjälp av dessa kan man systematiskt studera hur proteinmönstren förändras när man tystar olika gener. Lyckas man stoppa syntesen av ett sjukdomsalstrande protein har man kanske hittat embryot till ett nytt genetiskt läkemedel.
Det finns ett antal sådana embryon. Biotechföretaget SIRNA, som specialiserat sig på terapeutiska tillämpningar av siRNA, har redan ett preparat mot makuladegeneration i fas II. Helt nya vacciner och cancerbehandlingar, som bygger på att man inducerar celldöd i maligna celler, är teoretiskt möjliga. Denna utvecklingspotential är säkert en anledning till att läkemedelsjätten Merck nyligen har lagt ett bud på SIRNA på 1,2 miljarder dollar.
