Medelålders kvinnor är sällan i fokus för forskningen. Faktorer som främjar hälsan, höjer livskvaliteten och minskar sjukdomsbördan hos äldre kvinnor är märkvärdigt få. Eftersom kvinnor lever längre, och medellivslängden bara ökar, så borde ju kvinnor, även psykosocialt, vara friskare än män.
Men kvinnor, likaväl som män, utsätts ofta för svår och långvarig stress, och detta kan bidra till livshotande sjukdom. Exempelvis har hjärtsjuka kvinnor som lever i en emotionellt stressande parrelation visats ha en trefaldig ökning av nya hjärthändelser jämfört med kvinnor som är fria från stress [1]. Trots att nästan alla kvinnor var yrkesverksamma var familjen – inte arbetet – den viktigaste och farligaste stresskällan i livet. Kombinationen av arbets- och familjestress var dock klart sämst – med en nästan sexfaldig ökning av återfallsrisken. Dessutom ledde familjestress – i motsats till jobbstress – till depression och depressiva symtom, som ytterligare försämrade prognosen [2].
Dessa fynd gäller studien Kvinnor och kranskärlssjukdom (KoK), som startade 1991. En av de centrala målsättningarna var att inte bara belysa källor till stress och deras konsekvenser utan att också kartlägga mekanismerna, särskilt stresseffekterna på aterosklerosutvecklingen.
I den aktuella studien undersöktes 106 kvinnor, genomsnittsålder 56 år, som vårdats för akut koronarsyndrom med kvantitativt utvärderad selektiv kranskärlsangiografi (quantitative coronary angiography). Undersökningen gjordes i lugnt skede, efter 3–6 månader, och upprepades, identiskt, efter tre år. Stor möda ägnades åt att göra betingelserna lika. Dessutom mättes tio definierade kranskärlssegment med datorteknik, med upp till 50 mätningar av kärllumens diameter inom varje segment [3].
De kvinnor som hade en snabb progress av kranskärlsförändringar under tre år var oftare rökare, hade sämre lipidprofil och förde ett stillasittande liv. Förutom detta bidrog stressupplevelser i familjen och i arbetet signifikant till att snabba på kranskärlssjukdomen. Sambandet var graderat: ju mer stress, desto snabbare förtätades förträngningarna.
Mest anmärkningsvärd var bilden av de kvinnor som saknade stress, dvs hade ett lyckligt äktenskap och ett bra jobb. Hos dessa kvinnor gick kranskärlsförändringarna i regress!
En av studiens begränsningar är tolkningen av angiografisk förträngning i hjärtats kranskärl. Intrakoronar ultraljudsundersökning har visat att kvinnor med till synes friska kärl kan ha farliga, lätt rupturerande, kärlväggsförändringar, som inte visualiseras med angiografi [4]. Att mäta lumens diameter vid upp till 500 positioner och bilda ett genomsnittsvärde för hela kranskärlsträdet, som kan öka eller minska över tid, kan ge en uppfattning om grundsjukdomens process. Metoden skall ses som en dokumentation av möjliga stressmekanismer, som inte alltid måste överensstämma med den kliniska bilden.
Referenser
1. Orth-Gomér K, et al. Marital stress worsens prognosis in women with coronary heart disease: The Stockholm Female Coronary Risk Study. JAMA. 2000;284(23):3008-14.
2. Orth-Gomér K, et al. Multiple stressors and coronary disease in women. The Stockholm Female Coronary Risk Study. Biol Psychol. 2005;69(1):57-66.
3. Wang HX, et al. Psychosocial stress and atherosclerosis: family and work stress accelerate progression of coronary disease in women. The Stockholm Female Coronary Angiography Study. J Intern Med. 2007;261(3):245-54.
4. al-Khalili F, et al. Intracoronary ultrasound measurements in women with myocardial infarction without significant coronary lesions. Coron Artery Dis. 2000;11(8):579-84.
