Kejsarsnittsfrekvensen ökar i alla västländer. I USA var den under 2004 29,1 procent, vilket är den högsta någonsin. Ökningen har många orsaker, men för att veta hur man skall förhålla sig till ökningen hölls i mars 2006 en sk State of the science conference på National Institutes of Health (NIH) i USA.
Syftet med denna typ av konferens är att en oberoende panel av medicinskt kunniga och representanter för allmänheten tillsammans med experter går igenom den litteratur som finns inom det aktuella området. Ett uttalande skrivs sedan av panelen. Alla är välkomna till dessa konferenser, som är kostnadsfria. Konferensdeltagarna får sedan möjlighet att kommentera uttalandet. Det hela avslutas med en presskonferens. Hela uttalandet kan läsas på NIHs webbplats.

Det aktuella ämnet var kejsarsnitt på »maternal request«, dvs kejsarsnitt utan någon medicinsk indikation (i Sverige ofta kallat humanitär indikation). Konferensen var fokuserad på fyra frågor: trender i kejsarsnittsfrekvenser i USA och i världen; vilka kort- och långtidseffekter det finns för mor och barn vid kejsarsnitt på humanitär indikation om man jämför med planerad vaginal förlossning; vilka faktorer som påverkar dessa effekter och, slutligen, vilken forskning som bör prioriteras för att man skall få ytterligare kunskap om effekterna.
Man konstaterade att frekvensen kejsarsnitt på humanitär indikation verkar öka i alla länder. Siffrorna är osäkra, eftersom det är en flytande övergång mellan humanitär och medicinsk indikation. Humanitär indikation finns inte alltid som indikation. Man konstaterade också att det finns otillräckligt med evidens för att bedöma för- och nackdelar med planerat kejsarsnitt på humanitär indikation jämfört med planerad vaginal förlossning, då inga studier med evidensgrad 1 finns. För tre variabler finns evidens grad 2: blödning, vårdtid och andningssvårigheter hos barnet. Vid planerat kejsarsnitt blöder kvinnorna mindre än vid planerad vaginal förlossning, vårdtiden är längre och barnen har större risk för andningssvårigheter. För övriga effekter finns bara studier med evidensgrad 3.

Så länge resultat från studier med högt evidensvärde inte finns bör kejsarsnitt på humanitär indikation företas först efter individuell bedömning med hänsyn tagen till etiska principer. Eftersom risken för placenta praevia och accreta ökar för varje kejsarsnitt bör kejsarsnitt på humanitär indikation inte rekommenderas kvinnor som önskar flera (»several«) barn. Med tanke på lungbesvär hos barnet bör kejsarsnitt på humanitär indikation inte göras före graviditetsvecka 39.

Studier rörande frekvensen av kejsarsnitt på humanitär indikation och kostnaderna för dessa bör uppmuntras. Möjlighet att särskilja dessa kejsarsnitt måste skapas. Stora kohortstudier om effekterna bör planeras med långtidsuppföljning av mammorna och barnen. Frekvensen av ovanliga komplikationer bör studeras i stora databaser. Man bör undersöka om det är möjligt att genomföra en randomiserad studie, och man bör försöka identifiera kvinnor som löper störst risk för komplikationer vid planerad vaginal förlossning och låta dem genomgå planerat kejsarsnitt. Psykologiska faktorer och förlossningsupplevelse bör jämföras vid planerat kejsarsnitt och planerad vaginal förlossning.