Den 22-årige mannen remitterades till sjukhus på grund av svullnad i pungen på höger sida.
Han undersöktes den 27 april 2006 av urologen, som konstaterade att han sedan flera månader hade en svullnad i höger skrotumhalva, utan andra obehag.
Hon bedömde att han hade ett högersidigt hydrocele, och han opererades den 28 augusti. Vid ingreppet konstaterades att hydrocele inte förelåg.
Undersökning med ultraljud den 5 september visade i stället ett ljumskbråck, som han opererades för. Patienten anmälde urologen.
Ansvarsnämnden läste patientens journal och tog in yttrande av urologen.
Hon berättade att patienten kom på remiss under diagnos hydrocele höger. Han hade ett tungt arbete och tränade handboll regelbundet.
Vid inspektion kunde urologen konstatera en måttlig spänning i skrotum och bedömde att det rörde sig om ett måttligt hydrocele.
Misstänkte inte ljumskbråck
Patienten opererades med skrotalsnitt i lokal anestesi och sedering. Urologen fann ingen vätska i skrotum och i övrigt normal testikel och bitestikel.
Hon informerade patienten i samband med hemgång om operationsresultatet och om att han sannolikt hade ett ljumskbråck, som de planerade att undersöka vidare.
Urologen accepterade patientens kritik att han skulle ha undersökts med ett ultraljud före ingreppet.
Anamnesen, svullnad i pungen utan värk sedan flera månader samt palpation av homogen spänning skrotalt utan solid utfyllnad gjorde att hon ställde diagnosen hydrocele och inte misstänkte ljumskbråck.
Kunde fastställts med ultraljud
Ansvarsnämnden menar att urologen borde ha förvissat sig om att den i remissen angivna diagnosen var korrekt. Rätt diagnos hade kunnat fastställas med ultraljud eller genomlysning av skrotum. Urologen får en erinran. n
