Rickard Eitrem har i Läkartidningen 13/2007 (sidan 1062) skrivit ett intressant och högaktuellt inlägg angående injektioner genom tatueringar. Inom anestesin har frågan blivit alltmer aktuell beroende på att ett ökat antal gravida kvinnor med lumbala tatueringar erhåller neuroaxial anestesi i samband med förlossning.
Precis som Rickard Eitrem skriver finns det få vetenskapliga belägg för att deponering av tatueringsfärger i centrala nervsystemet kan ge upphov till neurologiska problem. I en fallbeskrivning 2004 härleds en övergående lumbal vävnadsreaktion till deponering av tatueringsfärgämne [1].

Vid stick med ihåliga nålar (både med och utan mandräng) följer det med vävnadsfragment till de djupare vävnaderna, sk coring [2, 3]. I Lancet publicerades 1956 en rapport där fem barn utvecklat epidermoida tumörer i epidurala och i subaraknoidala rummet till följd av multipla spinala injektioner av antibiotika [4].
Teoretiskt blir det därför lätt att tänka sig att man kan deponera färgämnespigment från tatueringen i epidural-, subdural- eller subaraknoidalrummet om man sticker genom en tatuering. Hur denna eventuella deponering av tatueringsfärg på sikt påverkar vårt centrala nervsystem är inte känt. Teoretiskt kan man tänka sig besvär som uppkommer efter lång tid, t ex araknoiditer eller neuropatier, sekundärt till en inflammatorisk reaktion [5, 6].
I praktiken borde det vara möjligt att undvika att sticka igenom en lumbal tatuering. Om det inte låter sig göras kan man istället göra en liten hudincision eller, alternativt, använda en grövre förstickare genom huden och då skapa en »tatueringsfri« stickkanal [7], där man kan gå igenom med sin epidural- eller spinalnål.



Tatueringar – ett mode som kan vara problematiskt när behov av anestesi uppkommer.