Obstetriska komplikationer och svält under fosterlivet har i flera studier visat sig vara riskfaktorer för att i vuxen ålder insjukna i schizofreni. Biokemiska förklaringsmodeller saknas. Brown och medarbetare undersöker i en nyligen publicerad studie om höga halter av homocystein hos modern under tredje trimestern av graviditeten kan vara en kandidat. Halten av homocystein stiger när folsyranivåerna sjunker. Homocysteinnivåerna kan således stiga då behovet av vitaminer ökar (tex vid graviditet) och om tillförseln är låg (tex vid svält).
Hur skulle då homocystein utöva sin effekt? Dels är homocystein en partiell antagonist till NMDA-receptorn, dels kan ämnet påverka placenta och medföra fetal hypoxi. Hypotesen är således intressant. I studien analyserades homocysteinnivåer i lagrade maternella sera till 59 personer med brett definierad schizofreniform psykos och 112 kontroller.
Initialt testades om ett dos–responssamband förelåg, men resultaten stödde inte detta. Därefter undersöktes om en tröskeleffekt förelåg (högsta nivå jämfört med medel-/låga nivåer) och man fann då en dubblerad risk (oddskvot 2,39; 95 procents konfidensintervall 1,18–4,81). Studien ger således stöd för att höga homocysteinnivåer under tredje trimestern kan vara en riskfaktor för att barnet i vuxen ålder utvecklar psykossjukdom. Att endast tredje trimestern undersöktes berodde på att antalet prov från övriga graviditetsperioder var begränsat. Även för tredje trimestern var studiepopulationen i minsta laget. Detta är troligen förklaringen till att man i studien definierat sjukdomsfallen mycket brett. Fyndet är dock tankeväckande, och om framtida studier visar likartade resultat bör den framtida psykosrisken vägas in i diskussionen kring folsyratillskott.