Australiska forskare har publicerat den första systematiska metaanalysen om sambandet mellan stillasittande mätt med avancerade rörelsemätare (accelerometrar) och olika hälsoutfall under barn- och ungdomsåren (2 till 18 år). I fyra databaser identifierades 88 studier publicerade till och med 2015.

I studier som bedömdes ha låg risk för systematiska fel och i dem med kontroll för fysisk aktivitet på minst måttlig nivå hittades inget samband mellan stillasittande och övervikt/fetma. Liknande tendenser observerades vid sammanvägning av resultat för kardiometabol hälsa (exempelvis insulinresistens, blodtryck och lipidprofil) och syreupptagningsförmåga. Vidare konstaterade författarna att det fanns få studier där sambandet mellan stillasittande och grovmotorik, skeletthälsa (benmineralisering), psykosocial hälsa (som självkänsla och självskattad hälsa) och kognition/akademisk prestation undersökts.

Sammantaget visar metaanalysen att det finns begränsat vetenskapligt stöd för ett samband mellan stillasittande och hälsa under barn- och ungdomsåren. Slutsatserna bygger dock till stor del på tvärsnittsstudier. Rörelsemätarna har därtill svårt att separera stillasittande från stillastående. Författarna bedömde dessutom att färre än hälften av studierna hade låg risk för systematiska fel, vilket manar till viss försiktighet vid tolkning av resultaten.

Liknande sammanvägda studier visar att stillasittande framför teven, men eventuellt också annan skärmtid, är kopplat till sämre hälsa under barn- och ungdomsåren. Slutsatsen som kan dras är kanske att det inte behöver vara stillasittandet i sig som påverkar barn och ungdomars hälsa utan det man i själva verket gör under tiden man är stillasittande (exempelvis äter »skräpmat« framför teven).