Det framhåller Ansvarsnämnden i sin fällande motivering i tumörfallet i den förra artikeln.
B pekade i sitt yttrande till nämnden på en svår arbetssituation på PVJ.
Familjeläkarna i distriktet delar på jouren vid PVJ, vilket vanligen innebär ett par kvälls- eller helgpass i månaden.
Förutom en primärjoursläkare på plats på akutmottagningen kl 18–24 finns en sekundärjour i hemmet, som tar hand om jourärenden utanför sjukhuset. Belastningen på den ende primärjoursdoktorn är mycket stor bland annat för att det en längre tid varit flera vårdcentraler som varit helt utan ordinarie läkare. Dessa har bara delvis ersatts av stafettläkare.
Många patienter som inte kunnat få tid på dagen på dessa vårdcentraler hänvisas till PVJ på kvällen. Ett kvällspass på PVJ innebär därför ofta att 20–30 patienter måste hinnas med mellan klockan 18 och 24, berättade distriktsläkaren.
Ett kvällspass på primärvårdsjouren innebär nästan alltid nya patienter som man inte tidigare kommit i kontakt med. Man har inte tillgång till någon journal, varken från den vårdcentral patienten tillhör eller från klinikerna på sjukhuset. Ställningstagandet grundas bara på en kort anamnes vid tillfället, patientens status och en mycket begränsad provtagning; endast CRP, StrepA och urinsticka finns tillgängliga. däremot saknas till exempel akut Hb och EKG.
Man har en längre tid diskuterat olika förändringar för att göra arbetsmiljön bättre, uppgav distriktsläkaren.
Men Ansvarsnämnden anser alltså att B:s handläggning av patienten, trots vad han uppgett om arbetsförhållandena vid PVJ, inte kan godtas.