Den nya arbetsgruppen blir den tredje som arbetar med sjukskrivningsriktlinjer för utmattningssyndrom åt Socialstyrelsen.
– Vi känner behov av att få in nya personer för att få in andra synvinklar, säger Anna Ericsson, ny projektledare på Socialstyrelsen.
På frågan varför Marie Åsberg, som tidigare har varit en av Socialstyrelsens experter på utmattningssyndrom, inte varit med i de tidigare arbetsgrupperna hänvisar hon till Jan Larsson, biträdande enhetschef på Socialstyrelsen, men han ville förra veckan inte kommentera det.
En skillnad nu är att de tidigare grupperna har arbetat med flera psykiatriska diagnoser. Den här gången blir det en särskild grupp bara för utmattningssyndrom.
– De har väl tyckt att de behöver mer djupgående kunskap, säger Marie Åsberg själv.
Socialstyrelsens första arbetsgrupp tog i våras fram ett förslag, som sedan granskades av en andra grupp, där ett antal allmänläkare och psykiatrer ingick, bland andra Åsa Kadowaki (se artikel på nästa uppslag). Det var resultatet av arbetet så långt som väckte stor debatt i slutet av sommaren.
Ett utkast presenterades i korthet i Dagens Nyheter den 10 augusti. Det såg ut som att den som drabbats av utmattningssyndrom helst inte skulle sjukskrivas alls (LT nr 34, sidan 2310).
Kritiken lät inte vänta på sig. Den 14 augusti anklagade psykiatern Jörgen Herlofson Socialstyrelsen för att »torgföra en antihumanistisk ideologi«. Han påstod att huvudskälet bakom de föreslagna riktlinjerna var att »sjukskrivningarna för den här typen av ohälsa kostar samhället för mycket«. I stället borde Socialstyrelsen uppmärksamma problematiken med att »rehabiliterande vårdverksamheter befinner sig på vårdens skuggsida med låg status och inadekvat ekonomi«. Det enda många personer med stressrelaterad ohälsa har fått är sjukskrivning, och nu skulle de inte ens få det, menade han.
Jörgen Herlofson är psykiater och har introducerat det amerikanska DSM-systemet för psykiatrisk diagnostik i Sverige. Han var, precis som Marie Åsberg, med i Socialstyrelsens arbete med kunskapsöversikten och diagnoskriterierna för utmattningssyndrom från 2003. I DN-artikeln skriver han också: »Det är knappast Socialstyrelsens uppgift att förminska betydelsen av de kriterier för utmattningssyndrom som man själv en gång godkänt och givit officiell status och diagnos.«
I arbetet med sjukskrivningsriktlinjerna ska Marie Åsberg ta hjälp av bland andra forskarkollegan Åke Nygren, professor emeritus i personskadeprevention, två allmänläkare, en stressmedicinare och en rehabläkare. Flera av dem har arbetat med ett vårdprogram om utmattningssyndrom som nyligen gavs ut av Stockholms läns landsting. Arbetet kommer också att förankras hos Svenska psykiatriska föreningen.
– Det viktiga är att vi får en chans att stå bakom dem. Vi har inte varit nöjda med tidigare skrivningar, säger föreningens ordförande Christina Spjut.
Den här gången tror Christina Spjut att det ska gå bra.
– Jag har talat med Marie Åsberg som kommer att arbeta med riktlinjerna för utmattningssyndrom och vi har nog samma uppfattning, säger Christina Spjut.
Föreningen ska också arbeta med riktlinjerna för ångest och depression. Ett problem med att ta fram riktlinjer är dock bristen på statistik, enligt Christina Spjut.
– Vi vet inte hur sjukskrivningarna ser ut på diagnosnivå. Det är oerhört dåliga data, vi vet inte om de sjukskrivna har fått någon behandling och vi vet inte om de har haft tillgång till specialpsykiatri. Alla blir inte bra med första linjens sjukvård i primärvården. Vi behöver mycket bättre statistik. Nu tar man riktlinjerna »ur luften«, det vill säga gissar i stort sett sjuktidernas längd. Det är egentligen inte alls acceptabelt, säger Christina Spjut.
Läs de andra artiklarna om Sjukskrivningsriktlinjer i detta nummer
»Det finns inga belägg för sjukskrivningstider«
Sjukskrivningsdiskussionen uttryck för »curlingsjukvård«
Läs även Läkartidningens tidigare artiklar om Sjukskrivningsriktlinjer
Bakgrund till riktlinjerna för sjukskrivning
