Avhandling. Närmare ett av hundra förskolebarn får i dag diagnos inom autismspektrum. Via habilitering och förskola får barnen som regel insatser av olika slag och föräldrar erbjuds utbildning om autism.

I en aktuell avhandling har 208 barn som fått autismspektrumdiagnos i treårsåldern följts upp till mellanstadieåldern. De hade under en tvåårsperiod fått autisminriktade hjälpinsatser, och en första uppföljning skedde inför skolstart. 

Många av barnen hade haft problem med mat, sömn och svår skrikighet under de två första levnadsåren. Föräldrarna hade sökt hjälp på BVC signifikant fler gånger än föräldrarna till barnen i en ålders- och könsmatchad jämförelsegrupp.

Av 128 barn i den senaste uppföljningen vid ca 11 års ålder uppvisade närmare 90 procent svårigheter inom autismområdet. Som metod användes föräldraintervjun A-TAC (Autism–tics, ADHD and other comorbidities). Barnen hade dessutom i hög utsträckning ADHD-symtom, inlärningssvårigheter, beteendeavvikelser och problem med motorik. Störst svårigheter hade barnen med kombinationen autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.

I särskilt fokus stod två undergrupper: 1) gruppen med svag teoretisk begåvning inom normalvariationen (ibland benämnd högfungerande autism), 2) gruppen barn som i samband med skolstart inte längre bedömts uppfylla kriterier för diagnos inom autismspektrum.

I den första gruppen kvarstod stora svårigheter relaterade till autism och andra funktionsnedsättningar. Barnen hade också försämrats i sitt sätt att fungera i vardagen (mätt med Vinelandintervju). Många föräldrar rapporterade att barnet fick otillräckligt stöd i skolan.

I den andra gruppen uppfyllde några barn åter kriterier för diagnos inom autismspektrum. Flera hade svårigheter i såväl vardagen som inom områdena för koncentration, tal och språk samt beteende och som nådde nivåer motsvarande olika subkliniska diagnoser. Många hade svårt att klara skolan trots genomsnittlig begåvning.

Avhandlingen visar att barn kan gå »i och ur« diagnoser under uppväxten, kanske beroende på hur anpassningar och kravnivå ser ut. Tydligt är att problem tycks finnas kvar om barnet någon gång uppmärksammats med utvecklingsavvikelse.

Studierna ger stöd för att barn som får tidig diagnos inom autismspektrum behöver uppföljning under uppväxten och fortsatt kontakt med habilitering, barnpsykiatri och sjukvård. Tidiga svåra problem med mat, sömn och skrikighet bör fångas upp på BVC och följas både utifrån barnets utveckling och familjens situation.