Arbetet med den nationella IT-strategin för vård och omsorg börjar nu ta fart på allvar. Vid en IT-konferens i mitten av oktober var det många som vittnade om att arbetet går framåt, och detta är glädjande. Rätt utvecklad och rätt använd är IT något som kan förbättra vården, öka kvaliteten och även främja patientsäkerheten.
Förslaget till ny patientdatalag öppnar – om det antas – för möjligheten att vårdgivare ska kunna ta del av vårdinformation om patienten även utanför den egna enheten och över organisationsgränser. Det är ett förslag som Läkarförbundet verkade för redan i Patientdatautredningen, där förbundet representerades av centralstyrelseledamoten Anders Ekbom.
Utredningen vill utnyttja modern IT-teknik för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten, samtidigt som patientens integritet stärks. Höga krav måste ställas just på integritetsaspekten när man gör det möjligt för flera vårdgivare att ta del av mer information och från olika ställen.
Vårdgivaren måste exempelvis med så kallade loggar dokumentera och kunna visa för patienten vilka som tagit del av hans eller hennes journal. Faktum är att många patienter tror att läkaren redan idag har tillgång till journaler på andra enheter.
Vi har kommit en bit på vägen med användande av IT i vården, men vi har ännu långt kvar. Vårdens medarbetare jublar inte alltid över de journalsystem som finns idag. Många upplever dem som instabila, inkonsekventa och tunga, med krav på flera inloggningar, ologisk disposition etc. Man har heller inte känt någon delaktighet vid införandet.
IT-lösningarna måste utvecklas mycket för att bli det verktyg som vi vill ha och som underlättar mötet mellan läkaren och patienten. Systemen måste bli mer användarvänliga och upplevas som en tillgång i det vardagliga arbetet med patienterna. Detta är också förutsättningen för ett bra och enklare kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.
För att nå hit måste vårdens medarbetare ges en central roll i den nationella IT-strategin. Det räcker inte att några IT-kunniga personer i ledningen driver på och lanserar diverse datasystem. Personalen måste bli delaktig och få ge synpunkter och åsikter som tas till vara vid införandet – då först kan det skapas ett nödvändigt och positivt engagemang i IT-utvecklingen.
Att den nationella IT-strategin fått accept i landstingsdirektörsgruppen är utmärkt. Det behövs ett tydligt ställningstagande från den högsta ledningen för att sanktionera arbetet. Nästa steg för att förverkliga strategin måste emellertid bli ett engagemang bland läkare och övrig vårdpersonal.
Arbetet med att utveckla IT för vården pågår inte bara i Sverige – vi måste även hålla oss informerade om vad som sker i omvärlden, framför allt i övriga Europa. Rörligheten av patienter över gränserna ökar, och behovet av att kunna ta del av vårdinformation utanför landets gränser växer.
Den europeiska läkarorganisationen CPME antog nyligen en framåtsyftande IT-policy där vårdgivare kan ta del av varandras information men med bevarande av patientens integritet. Även World Medical Association (WMA) har en modern, uppdaterad IT-policy som berör etiska frågor.
Läkarförbundet välkomnar arbetet med den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Vi anser att det är av största vikt att kliniskt verksamma läkare nu får vara med vid utvecklingen och införandet av användarvänliga IT-lösningar som kan förbättra vården, höja kvaliteten och underlätta mötet med patienten.
