Så kan man sammanfatta budskapen i »crisis resource management« (CRM), som är en hörnsten i patientsäkerhetskurserna vid Simulatorcentrum på Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Det föreläste Cecilia Holm, koordinator vid centret, om för deltagarna i kursen.
Det hon uppehöll sig vid allra mest var kommunikationen, ett av nyckelorden i CRM.
– Fungerar inte den bra i en akut situation så går det väldigt lätt grus i maskineriet, ja det beskrivs ibland som rena hönsgården, konstaterade hon utifrån andras rapporterade erfarenheter vid det egna sjukhuset.
Har fallerat rejält
Det finns exempel på avvikelserapporter då kommunikationen i akuta situationer fallerat rejält, t ex i akutens traumarum.
Det är en förklaring till att Simulatorcentrum sedan ett par år ger en traumaträningskurs för all traumapersonal och till att man närmare började titta på hur personalen fungerar i svåra situationer. Avvikelserapporter var också något man tog med sig vid planeringen av kursen »Så undviker du att störta«.
Kommunikationen måste fungera på rätt sätt i en svår situation. Först och främst måste man tydliggöra att det är en krissituation.
Exempel: Under en operation är kirurgen och dennes lag fullt upptagna med själva ingreppet. Då upptäcker narkosläkaren att patienten visar tecken på malign hypertermi, ett sällsynt men mycket allvarligt tillstånd som kan uppstå om man är allergisk mot narkosmedel. Obehandlat kan det snabbt leda till döden (detta tillstånd har varit föremål för en egen kurs vid Simulatorcentrum).
Narkospersonalen måste då mycket tydligt uppmärksamma kirurgteamet på att patienten har drabbats av detta allvarliga tillstånd och påtala för kirurgen att operationen kanske måste avbrytas. Här gäller det nämligen att genast ta hand om det andra problemet, som just nu är mycket större.
Om narkospersonalen bara jobbar på i det tysta är risken stor att ingen annan uppfattar att det är en krissituation.
»Någon« finns inte
Att adressera sina budskap är också centralt i CRM. Uttrycket »någon« finns inte. Detta någon, eller liknande obestämda uttryck, som man ofta använder i vården, till exempel »kan någon ringa efter mera blod«, eller »kan vi få mera smärtstillande«.
– Det är ett väldigt otydligt sätt att kommunicera. Man riskerar att saker inte blir gjorda. Det måste i stället heta »Lisa, ring och beställ mera blod«. Kan man inte namnet kan man peka eller förvissa sig om att man har ögonkontakt med den person som man vill ska göra något, underströk Cecilia Holm.
Budskapen måste fram tydligt
Man måste prata högt och tydligt. Om man bara står och konfererar och fortsätter jobba utan att den som är ledare sammanfattar högt eller den som har till uppgift att ha koll på till exempel monitorn högt talar om att nu har blodtrycket stigit till 150/95 fungerar det mycket sämre. Man måste se till att budskapen tydligt går fram och återbekräftas.
Det är viktigt att använda sin fantasi och tänka att »Just nu har vi det här läget, men hur kan patienten förändras, vilka risker finns de närmaste minuterna?«.
Cecilia Holm liknar det vid att man så att säga flyger framför flygplanet. Kanske inser man då att »jag kommer att behöva intubera patienten, tänk om hon är svårintuberad. Jag kanske redan nu ska förvarna min bakjour om att jag är för oerfaren att klara av en sådan åtgärd«.
– Det gäller att vara steget före och inte stå där mitt i och ha gjort tre intubationsförsök utan att få ner tuben, och sedan tar det fem minuter innan bakjouren infinner sig. Vi försöker trycka på att det faktiskt är ett tecken på styrka och mognad att inse att »det är inte säkert att jag behöver hjälp, men kanske kommer jag att göra det«.
Väsentligt med tillåtande klimat
I CRM-föreläsningen betonades att det är oerhört väsentligt att ha ett tillåtande klimat. Alltför många gånger när man utreder felhändelser är det någon som säger att »det såg jag tecken på långt tidigare«.
»Men varför sa du inget?« »Nej, men det ska väl doktorn se själv« eller »det vågade jag inte, för förra gången jag sa till en doktor blev han förbannad på mig efteråt«.
– Vi försöker vara missionärer för en kulturförändring som vi tror att sjukvården måste arbeta fram. Det ska vara tillåtet att dela med sig av det man ser eller det man misstänker oavsett om man bara har jobbat i två år och doktorn eller den äldre sjuksköterskan har jobbat 20, kommenterade Cecilia Holm och fortsatte:
– Det kan inte nog betonas att detta är ledarens roll. Ledaren kan väldigt tydligt bjuda in till det genom att säga att »detta är den diagnos jag arbetar efter men är det någon som ser något annat så tala om det. Jag läser av de här värdena – är det någon som har annat att rapportera?«
– Det är så enkelt för ledaren att göra det, att visa att för honom eller henne är det ok, jag vill höra era tankar.
Cecilia Holm är kommunikationsvetare och har en magisterexamen i pedagogik med professionell inriktning. Förutom att undervisa i CRM arbetar hon med kursutveckling vid CMS. Tillsammans med överläkare Lars Björk är hon initiativtagare till kursen. Foto: Jimmy Wahlstedt.
