Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom med ökande morbiditet och mortalitet, och man beräknar att KOL kommer att vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det är av stor vikt att klargöra betydelsen av KOL i internationellt perspektiv och att tydliggöra de riskfaktorer som ger upphov till och förvärrar sjukdomen.

I BOLD-studien har över 9000 personer från 12 olika centra, belägna på samtliga stora kontinenter (utom Sydamerika), inkluderats [1]. Varje centrum inkluderade minst 300 män och 300 kvinnor äldre än 40 år. Deltagarna svarade på frågor om luftvägssymtom, hälsostatus och exponering för riskfaktorer för KOL samt genomgick spirometri före och efter bronkdilatation. Svårighetsgraden av KOL bedömdes enligt internationella kriterier [2], och prevalensen för KOL i stadium II (FEV1/FVC 0,7 och FEV1 80 procent av förväntat värde efter bronkdilatation) eller högre (= svårare) var 10,1 procent i hela materialet: 11,8 för män och 8,5 för kvinnor.
Ökande ålder och rökning framstod, inte helt oväntat, som de mest betydelsefulla riskfaktorerna för KOL. Åldersfaktorn (korrigerad för bla rökvanor) var likartad mellan könen och olika centra, och 10 års åldersökning motsvarade en knapp dubblering av KOL-prevalensen. Bland 40–49-åringar förekom KOL hos mindre än 5 procent, medan 19–47 procent av männen och 6–33 procent av kvinnorna över 70 års ålder hade KOL. Mönstret för rökning som riskfaktor för KOL (korrigerad för bla ålder) skiljde sig mellan olika centra och mellan könen. Som förväntat fann man ett starkt samband mellan rökning och risk för KOL, men det fanns ingen klar relation mellan rökvanor och förekomst av KOL vid olika centra. Detta talar starkt för att andra faktorer än rökning spelar roll för sjukdomsutveckling, ett fynd som var speciellt tydligt hos kvinnor.
Som andra riskfaktorer framhålls yrkesmässig exponering, inomhusexponering till följd av uppvärmning och matlagning med användning av biobränsle, tuberkulos och socioekonomisk status. Man konkluderar i studien att kunskapen om hur KOL uppkommer hos aldrig-rökare är dålig och att den påstådda skillnaden mellan kvinnor och män som exponeras i samma utsträckning för riskfaktorer är kontroversiell.

Studien har ett stort värde genom att den jämför KOL-prevalens och exponering för riskfaktorer i ett globalt perspektiv. Vi har haft en tendens att betona endast rökningens roll, men denna studie pekar även på andra riskfaktorer. Rökning är och förblir den viktigaste riskfaktorn, men globalt synes andra faktorer också viktiga, speciellt hos kvinnor.
Undersökningen aktualiserar ett flertal frågeställningar angående relation mellan exponering och sjukdomsutveckling men även, i hög grad, frågor om KOL som sjukdomsentitet. Vi definierar idag KOL utifrån ett enkelt lungfunktionstest, men syndromet är utomordentligt komplext, och ett stort antal fenotyper döljer sig idag bakom KOL-diagnosen. För att kunna utveckla individualiserad och effektiv behandling är en mer noggrann karakterisering av KOL-patienter nödvändig. I förlängningen av BOLD-studien aktualiseras betydelsen av att bedöma olika fenotyper vid kronisk luftvägsobstruktion, vilket utgör en stor utmaning inför framtiden.



Foto: Scanpix
Speciellt hos kvinnor är det globalt sett andra faktorer än rökning som har betydelse för utveckling av KOL, tex matlagning, användning av biobränsle etc.