Jenny M Kindblom, docent och specialistläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Skiljer sig läkemedelsbehandling av barn från läkemedelsbehandling av vuxna?
Ja, det gör den. Som ett exempel kan kroppsvikten variera från 0,5 till 100kg för barn (0–18 år), vilket ökar risken för feldosering. Sedan finns utvecklingsaspekten vad gäller förmåga att bryta ner och eliminera läkemedel samt avseende läkemedels effekt och säkerhet.
Vilka är de största riskerna när barn behandlas med läkemedel på sjukhus?
Enligt våra två studier är ordinationen den delprocess där det finns flest risker, och den största risken inom ordinationen är fel dos.
Är läkare och sjuksköterskor medvetna om riskerna?
Jag tror att medvetenheten finns men att hjälpmedlen måste bli bättre. Läkare och sjuksköterskor som arbetar inom barnsjukvården gör ett fantastiskt jobb trots i många fall suboptimala förutsättningar.
Hur kan dessa risker minskas?
Vi ser störst förbättringspotential inom följande tre områden: beslutsstöd, barnanpassning av IT-stöd och arbetsmiljö.
I artikeln pekar ni på en rad förbättringsfaktorer. Hur kan ni få gehör för dem?
Behovet av säkrare läkemedelsbehandling till barn är välkänt och har även uppmärksammats i medierna. Det krävs långsiktigt grundligt arbete på flera plan för att uppnå säkrare läkemedelsbehandling till barn. Det behövs också forskning och att fler läkemedel studeras avseende effekt och säkerhet i barnpopulationen. Att – som vi gjort – systematiskt undersöka och beskriva riskerna med läkemedelsbehandling och möjligheterna till förbättring är ett sätt att skaffa sig en bild av utgångsläget och identifiera vad som behöver göras. Att frågan dessutom lyfts genom att den tas upp i Läkartidningen tycker jag är positivt.
