Företaget anlitas för att transportera patienter från ett sjukhus till ett annat. I fjol transporterades ungefär 1 100 patienter.
Där fanns bland många andra hjärtbarnen från Astrid Lindgrens barnsjukhus, en del intensivvårdspatienter, en del sportlovsfirare som brutit benet i de svenska fjällen och togs till hemsjukhuset från bland annat lasaretten i Östersund och Mora.
De allra flesta flygningarna sker inom Sverige. Men det förekommer också transporter både till och från de nordiska länderna samt till flera länder i norra Europa.
Helt klart prioriterar företaget de svårt sjuka barnen, inte minst hjärtbarnen.
– De ligger oss varmt om hjärtat, så för dem står vi lite på tå, och vi har ett mycket bra samarbete med läkarna på barnsjukhuset.
Det berättar Annette Johansson, en av flygföretagets anestesisjuksköterskor, som normalt har hand om patienter under flygningarna.
– Men hjärtbarnen har med sig en egen barnanestesiläkare och en barnanestesi- eller -intensivvårdssköterska, så på de resorna har jag mer rollen som kabinpersonal.


Dubbel tillsyn
Företaget är både ett flygbolag och ett medicinskt företag och dess verksamhet faller under tillsyn av Luftfartsstyrelsen och Socialstyrelsen.
Det har egna flygplan, anställda piloter och flygplanstekniker som svarar för underhållet av flygplanen.
Det har egna anestesisjuksköterskor med flygmedicinsk erfarenhet och anlitar en medicinskt ledningsansvarig anestesiöverläkare samt anestesiläkare som deltar i flygningarna vid behov (se nästa artikel).
Företaget har sitt säte vid Säve flygplats utanför Göteborg. Det har tre plan av typen Beech Super King Air 200, som förmodligen är världens vanligaste ambulansflygplan och anses mycket säkert.
Svensk Flygambulans är nytt till namnet men har funnits i 30 år under andra namn. Före namnbytet för bara några månader sedan hette det SOS Flygambulans.
Företagets VD, Åsa Englund, berättar att man lägger ner mycket tid och arbete på logistiken. Det gäller att få så få flygmil som möjligt med tomma plan. Man lägger upp rutter för att hålla kostnaderna nere. Kunden betalar bara när det finns en patient ombord på planet.


»Är kostnadseffektivt«
Hon hävdar att ambulansflyget är kostnadseffektivt.
Är transporten över 18 mil (då ingår fem mil marktransport) lönar det sig ekonomiskt för kunden att välja flygambulans framför ambulansbil eller ambulanshelikopter, menar hon och hänvisar till beräkningar gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting.
Normalt ligger kostnaden för flygambulansen på 25 000 kronor i timmen, men priset är lägre vid längre sträckor. (Och inom parentes: det finns ett visst förhandlingsutrymme.
Åsa Englund pekar också på att ambulansflyget har andra fördelar. Det är mindre beroende av omvärldsfaktorer som väder och vind, snö och isbildning. Och det är mycket snabbt: planen flyger 500 km i timmen, vilket gör att exempelvis sträckan från Göteborg till Stockholm klaras på en timme.
När planen inte flyger försöker man gärna att skilja på dem geografiskt så inte alla står i Göteborg.
I stället kan man ha ett i Stockholm för att slippa flyga med ett tomt plan en onödigt lång sträcka och för att snabbare kunna komma fram till nästa patient.


En patient lastas ombord på planet för transport till sitt hemsjukhus. Foto: Bo Håkansson



Vid spakarna sitter kapten Anders Ahlebrand (t v) och styrman Niklas Rodhe. Annette Johansson, som är anestesisjuksköterska, sköter patienten under flygningen.