Den 22-årige mannen uppsökte den 27 mars 2007 ett läkarhus på grund av smärta i vänster ben och undersöktes av doktorn. Han hade skadat vänster fot tre år tidigare men varit smärtfri en period.
En ny smärta hade uppstått två år före besöket och han hade nu tilltagande smärta, svaghet, domningar och känselnedsättning men inga ryggsmärtor. Doktorn konstaterade att patienten hade nedsatt känsel på insidan av fotleden och att han inte kunde belasta foten. Han fick lämna blodprov och hon beslöt om vidare utredning vid fortsatt smärta och sjukskrev honom.
Den 18 april undersökte doktorn underbenet och skrev remiss för ultraljudsundersökning av benet. Vid nytt besök den 24 april blev patienten sjukskriven i avvaktan på röntgenundersökningen. Han hade sedan telefonkontakt med doktorn flera gånger. Den 15 juni remitterade hon honom till ortoped.
Diagnostiserade tumör i ryggen
Den 6 augusti sökte han akut på ortopediska kliniken vid ett sjukhus där man diagnostiserade en tumör i ryggen. Han överfördes till neurokirurgiska kliniken vid ett universitetssjukhus där han opererades den 10 augusti.
Patienten anmälde doktorn, som bestred att hon gjort fel. Hon berättade att patienten vid första besöket klagade på smärta i vänster fot och vänster underben. Efter undersökning remitterade hon honom till sjukhus för följande undersökningar: Blodprov, ultraljud vänster ben, magnetkamera vänster underben.
Sedan svaren kommit fick patienten remiss till ortopedkliniken för utredning och bedömning.
Patienten hörde av sig flera gånger på telefon med anledning av försenat svar på ortopedremissen. Han klagade också på smärta i vänster fot och underben.
Ansvarsnämnden konstaterar att doktorn vid sin utredning koncentrerade sig endast på patientens besvär från vänsterbenet. Hon hade inte heller gjort någon ny undersökning och bedömning, då han senare uppsökte henne och ringde till henne.
Hon hade uppenbarligen inte övervägt att hans besvär kunde komma från ryggen och således inte tagit en adekvat anamnes eller gjort en adekvat neurologisk undersökning. Hon får en erinran.
Publicerad:
Läkartidningen 17/2008
Lakartidningen.se