Nej, vi är inte felinformerade – men vi behöver en helhetssyn

Lindberg och Røiri tar upp viktiga metodologiska aspekter i studier av samband mellan matvanor och hälsa/ risk för olika sjukdomar, speciellt relevanta för epidemiologiska studier. Det gäller tex olika kostmetoders lämplighet för att mäta olika kostfaktorer, och vad matintag mätt vid ett tillfälle kan säga om samband med hälsoutfall under många års uppföljning.

De påpekar också att studier som fokuserar på bara ett näringsämne, tex fett, blir svåra att tolka eftersom andra näringsämnen som typ av kolhydrater också kan påverka utfallet. Vi kan bara instämma och konstaterar att koststudier kräver att man använder lämplig kostundersökningsmetodik, studerar helheten i kosten och gör bedömningar utifrån gedigen nutritionskompetens när man tolkar resultaten.

Författarna hävdar att vår replik [1] inte ger något stöd för Livsmedelsverkets kostråd. Deras genomgång av de aktuella referenserna är dock delvis bristfällig och ytlig och förbiser praktiska konsekvenser av rekommendationerna.
I fyra av de fem referenser som Lindberg och Røiri tar upp finner man att ökat intag av mättat fett är förenat med ökad risk för hjärt–kärlsjukdom och/eller -mortalitet. I studierna av Jakobsen [2] och Xu [3] gäller det dock i första hand vuxna under 60 års ålder. Studien av Trichopoulou [4] fann bla att en kost med lite kolhydrater och mycket protein var kopplad till en ökad risk för död, och här sågs samband för död både i hjärt– kärlsjukdom och i cancer. Man finner vidare att ett ökat intag av mättat fett var kopplat till en ökad risk för död, medan ett ökat intag av omättat fett var kopplat till en minskad risk.
I studien av Sun [5] var ökad halt av fettsyran C15:0 i blodkropparna hos amerikanska sjuksköterskor kopplad till en ökad risk för hjärtinfarkt. Fettsyran C15:0 finns, liksom C17:0, främst i mjölkfett och har visat sig vara en förhållandevis bra markör för mjölkfettsintag. I studier från bla Norge och Sverige har dock ökad halt av dessa fettsyror kopplats till minskad risk för hjärtinfarkt.
En aktuell översikt av främst epidemiologiska studier pekar på att mättat fett och transfett är förknippade med ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, medan linolsyra och långa n-3-fettsyror (EPA och DHA) från fisk är förknippade med minskad risk [6].
I Åkessons studie [7] klassades kvinnornas matvanor i fem grupper efter ett index baserat på intaget av grönsaker, frukt och baljväxter. De kvinnor som åt mycket av dessa livsmedel hade även ett högt intag av bla fisk och fullkornsprodukter. Intaget av kostfiber, folat och vitamin C var också högre, medan intaget av totalfett och mättat fett var lägre än hos de kvinnor som hade ett lågt intag av frukt och grönsaker. Enligt författarna pekar resultaten på att en kombination av bra matvanor i kombination med fysisk aktivitet, gynnsam vikt och rökfrihet skulle kunna förebygga 3 av 4 hjärtinfarkter i den aktuella populationen.

Dessa och de andra refererade studierna pekar på att kostens fettsammansättning har betydelse för risken för hjärt–kärl- sjukdomar men också för metabola syndromet och diabetes. Men studierna pekar också på att styrkan i sambanden är beroende av en rad andra kost- och livsstilsfaktorer.
Det är alltså viktigt att ha en helhetssyn på kosten; det går inte att studera enbart fett och fettkvalitet och förbise tex mängd och typ av kolhydrater, intag av frukt och grönt m m. Kostdebatten blir ofta för förenklad, med fokus på ett näringsämne i taget.