Fel slutsatser ur vinklade material

Minnesgoda läsare vet att när kostråd kritiseras har Livsmedelsverkets företrädare hellre än att använda vetenskapliga argument hänvisat till expertgrupper [1]. Att så nu åter sker bekräftar snarare än vederlägger våra argument.
Brittiska livsmedelverkets expertrapport om transfetter som Åke Bruce nu refererar till utgavs 2007 av Scientific Advisory Committee on Nutrition (SACN) [2]. I detta råd finns margarinproducenten Unilever representerad, medan företrädare för mejerinäringen saknas. I förordet finns en finurlig brasklapp, där det framgår att rapporten tagits fram av experter utanför SACN (vilka anges inte) och att den på grund av tidspress inte granskats enligt regelverket.
Vem är naiv nog att tro att rådets slutsatser då skulle vara objektiva?
I de koststudier Åke Bruce refererar är materialen starkt selekterade. Astrup sammanfattar 16 studier av ad libitum-dieter (efter behag) [3]. För att hitta dessa har Astrup fått utesluta 80 studier, bl a 48 studier där deltagarna givits det vanliga rådet att äta färre kalorier än de förbrukar. Den citerade interventionsstudien på 49 000 kvinnor [4] exkluderade bl a 107 000 som redan åt fettsnålt!

Expertgruppers mål är konsensus, vilket är möjligt inom politik och religion. Vetenskapen däremot bygger på kontrovers, där gamla hypoteser ifrågasätts i ljuset av nya observationer. Expertgruppers stentavlor ska därför inte förväxlas med vetenskap, och experterna själva utgör dessutom ett mål för lobbyism. Många »vetenskapliga« aktörer tycks i dag uppgivet acceptera en passiv gisslanroll, referera studier utan att ha begrundat innehållet eller okritiskt hänvisa till varandra.
Vi menar att expertgrupper inom medicinen bör ersättas med ett öppnare och kontinuerligt pågående debattförfarande.