Relativt ofta frias läkare trots att de anses ha gjort ett ansvarsgrundande fel. Orsaken är att felet bedöms som ursäktligt.
Disciplinpåföljd i form av varning eller erinran tilldelas exempelvis läkare som av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter, dvs inte handlar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Men om felet framstår som ursäktligt kan läkaren klara sig undan påföljd.
Vad som gör ett fel ursäktligt bedöms från fall till fall. Det är inte helt ovanligt att bedömningen går isär mellan Ansvarsnämnden (HSAN) och Socialstyrelsen eller mellan HSAN och Länsrätten i Stockholm, dit HSANs beslut kan överklagas.
Och bedömningen går isär åt båda håll, precis som i de två fallen på de här sidorna. Det visar att ursäktlighetskriteriet är svårbedömt.
Brister i rutiner, organisation …
Vad är det då som gör ett fel ursäktligt?
Det är när det finns omständigheter som inte gör felet mindre men som förklarar bakgrunden till den felaktiga handläggningen och kan vara en bidragande orsak till felet. Det kan röra sig om bristfälliga rutiner, brister i organisationen, en orimlig arbetsbelastning med mera.
Men det kan också handla om att läkaren är oerfaren. Då och då frias till exempel AT-läkare som begått ansvarsgrundande fel – oftast förutsatt att de rådfrågat sin bakjour eller handledare.
Ursäktlighetskriteriet infördes 1994. Det kom eftersom de då gällande reglerna innebar att en påföljd drabbade personalen men inte organisationen eller verksamheten, även om den bakomliggande orsaken inte kunde hänföras till personalen.
Skapa förutsättningar
I propositionen till lagändringen stod att samtidigt som patienten har rätt att förvänta sig en trygg och säker vård av god kvalitet av professionell personal, måste vårdgivarna skapa förutsättningar för det.
