Huvudtalare var Elisabet Lindgren, rådgivare åt EU och WHO (se intervju i Läkartidningen nr 3/2008, sidorna 104-6). Hennes tes är att vi med ett varmare klimat och häftiga väderleksskiftningar kan räkna med fler vektorburna sjukdomar, ökade problem med sanitet och framför allt uppskruvade krav på samhällsplanering till exempel i att förebygga översvämningar eller undsätta gamla eller mentalt sjuka i samband med värmeböljor.
Inbjudna i panelen var parlamentariker, som flera noterade att hälsofrågor relaterade till klimat varit en bortglömd fråga, men att de kommer att ta med sig hälso- och sjukvårdsfrågorna i kommande propositionsarbete om klimat respektive folkhälsa. Det handlar till exempel om att planera för mer extrem väderlek med skyfall och värmeböljor, ökad press på infrastruktur och förmåga att se till samhällets svaga, som gamla och psykiskt sjuka. Däremot visade flera av parlamentarikerna en viss förvåning över läkarkårens vittnesmål om bristande kunskaper om klimatfrågornas betydelse för livsvillkoren.
– Jag blir förvånad när ni säger att man inte har kunskaper. Läkare är ju naturvetare, så kunskaperna borde finnas, sade Miljö- och jordbruksutskottets Carina Ohlsson (s) i den paneldebatt som följde symposiet.
Per Bolund (mp), ledamot i Näringsutskottet samt suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet:
– Hälsofrågor har varit borttappade i klimatarbetet, det är först när de blir akuta som de syns, men vi ska inte snåla med klimatmålen.
Per Bolund var dock mycket positiv till Läkarförbundets nya miljöarbete, men framhöll att det också gäller att minska sin egen klimatpåverkan.
– Det är bra att läkarna driver opinion i klimatfrågan. Människor tror mer på vita rockar än gröna skogsmullar och biologer, sade Per Bolund, själv iklädd ljus kostym. Men det gäller också att städa framför egen dörr, till exempel jobba med sjukvårdsfrågor, som utsläpp av till exempel lustgas, kommenterade han för Läkartidningen efter symposiet.
Läkarförbundet har beslutat att arbeta med opinionsbildning inför FNs stora klimatmöte i Köpenhamn nästa år. Genom medlemskap i det koldioxidråd som BMJ startat, »Climate and Health Council« (Läkartidningen 15/2008, sidorna 1076-81), har förbundet även förbundit sig att aktivt arbeta för att minska de egna koldioxidutsläppen. Medan opinionsbildningen har börjat ta form, dröjer de konkreta åtgärderna.
Styrelsen har uppdragit åt förbundets VD att ta fram underlag för hur vi kan gå vidare vad gäller vårt deltagande i koldioxidrådet, uppgav för Läkartidningen Lars Nevander, ledamot i centralstyrelsen och psykiatriker, Lund, som under symposiet gjorde ett utspel om att i klimatförhandlingarna locka de stora medelinkomstländerna med på klimatavtalen med hjälp av att i utbyte utlova hälso- och sjukvårdsbistånd.
Klimatfrågorna har nyligen också fått förankring i World Medical Association (WMA) som bildat ett klimatråd, med representanter från bland annat Sverige och Danmark.
