Avståndet mellan riktlinjer och praxis för kardiovaskulär prevention är alltför stort [Eur Heart J. 2004;6(suppl J):J17-26; Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007; 28:2375-414]. Syftet med EUROACTION är att skapa ett enkelt vårdprogram, lett av en sjuksköterska i ett team med sjukgymnast, dietist och med tillsyn av ansvarig läkare. Det 16 veckor långa programmet består av livsstilsråd (fysisk aktivitet, matvanor, rökavvänjning) och en standardiserad uppföljning av riskfaktorer. Patienter med koronarsjukdom (vid angina, efter hjärtinfarkt, PCI och koronarkirurgi) och personer med hög risk enligt SCORE [Eur Heart J. 2003;24:987-1003; 2004;6(suppl J):J3-15] samt deras närmaste anhöriga erbjöds att delta.
Effekten på livsstil, riskfaktorer och användning av läkemedel utvärderades i en kontrollerad studie i åtta länder. För varje deltagande sjukhus eller vårdcentral valdes en motsvarande enhet där man bedrev gängse vård. Totalt inkluderades 5405 patienter. Sverige deltog endast i slutenvårdsdelen genom sjukhusen i Halmstad och Uddevalla. Studien genomfördes som ett initiativ av The European Society of Cardiology.
I studiegruppen noterades bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet i jämförelse med de koronarpatienter som fick gängse vård. En liknande tendens fanns hos anhöriga och hos personer med hög risk. Fler patienter uppnådde målvärden för blodtrycket utan att man ändrade behandlingen med läkemedel. Inga skillnader noterades i antalet patienter som nådde målvärden för lipider eller blodglukos. I studiegruppen användes oftare lipidsänkande läkemedel, men för övrigt fanns inga skillnader i farmakoterapin. Författarna anser att studien visar att kvaliteten i den preventiva kardiologin kan höjas markant med EUROACTION-modellen och att den är väl anpassad efter resurserna på vanliga sjukhus i Europa.

Sekundär prevention och hjärtrehabilitering är väl förankrad, i Sverige genom initiativ från bla Socialstyrelsen, Hjärt– lungsjukas riksförbund, Hjärt–lungfonden och genom användningen av kvalitetsregistret SEPHIA.
På vilket sätt skiljer sig EUROACTION från den svenska modellen? Det finns flera likheter: att uppnå målvärden för blodtryck, blodglukos och lipider och bruket av kardioprotektiva läkemedel. I den svenska modellen ser man en tydligare inriktning mot fysisk träning i grupp och återgång i arbete. I EUROACTION har sjuksköterskan större möjlighet att ändra doseringen av läkemedel för att uppnå de definierade målvärdena. Den främsta skillnaden är att programmet avser inte bara patienter med etablerad sjukdom utan också personer med ökad risk, en vidgning mot primär prevention. Dessutom engageras familjen i större grad: anhöriga uppmanas att aktivt ta del av programmet.

EUROACTIONs förtjänst är att det är den första större preventionsstudien där man utvärderar en multidimensionell modell avsedd för vanliga sjukhus. Dess primärpreventiva ansats och inriktningen mot att förbättra livsstilen i hela familjen är nya element, som väl kan bli en värdefull komplettering av den svenska modellen för hjärtrehabilitering.