Kommentar till artikeln »Kommersiella syften i kliniska studier bör redovisas« i LT 35/2008 (sidan 2319).
Att läkemedelsföretag – liksom alla andra företag – behöver marknadsföra sina produkter och tjäna pengar borde inte vara en nyhet för någon. Det är dagens intäkter som finansierar morgondagens forskning. Läkemedelsföretagen utvecklar läkemedel. Om läkemedlet tillför nytta – vilket vi visar i kliniska studier – kommer det att användas. Det är först när dessa läkemedel når patienterna och gör nytta som läkemedelsföretagen kan tjäna pengar.
Att genomföra och redovisa vetenskapliga studier är därför en helt avgörande del i läkemedelsindustrins arbete. Det är inte bara vi själva som vill att vi ska arbeta på detta sätt, utan även regulatoriska myndigheter ställer höga vetenskapliga krav på oss. Att vi sedan också berättar om resultaten av dessa studier är till gagn för vården, samhället och för patienterna som kan få en bättre vård. Och alla kliniska prövningar kan användas i marknadsföring. Gör det alla prövningar per definition sämre?
Det framgår tydligt såväl av läkarkårens egna etiska regelverk (främst Helsingforsdeklarationen) som av de lagar som reglerar läkemedelsindustrin (GCP, Good Clinical Practice, och etikprövningsreglerna) att patienter som deltar i en klinisk prövning ska informeras av sin läkare om det finns en kommersiell sponsor och att denne har rätt att ta del av patientdata. På samma sätt krävs att företagets namn finns med på förpackningen med prövnings-läkemedlet. Det är möjligt att företagen och läkarna kan göra ännu mer för att informera patienterna om kommersiella företags intresse, men det är fel att anklaga företagen för att inte vara ärliga med sina intentioner.
