Fortfarande ingen sömnhjälp åt skolungdomar

Läkemedelsverkets svar på min fråga varför det krävts licens för vanligt melatonin [1] är att det inte är godkänt, till skillnad från den långverkan-de formen Circadin. Enda rimliga förklaringen till det måste väl vara att ingen firma någonsin begärt ett godkännande. Är det verkligen möjligt? Då borde problemet vara lätt löst.

Värre är att det av svaret också framgår att verket inte förstått att Circadin inte är »ett godkänt läkemedel som motsvarar det för vilket licens söks«, det vill säga kortverkande melatonin. Circadin ska bara prövas på äldre människor när man har anledning att misstänka den underproduktion av melatonin som ibland inträffar i högre åld-rar.
Hos barn och yngre vuxna med insomningssvårigheter som svarar på melatonin handlar det nästan alltid om försenad sömnfas. Ger man då Circadin, som är långverkande, riskerar man att effekten blir den motsatta på grund av »spillover«. Melatoninet verkar även efter uppvaknandet och ruckar då den inre klockan bakåt i stället för framåt [2].
I slutet av den skrivelse som Läkemedelsverket skickade ut i somras efterlyser man studier på melatonin givet till barn och ungdom, och särskilt på den grupp som behandlas med centralstimulantia – detta trots att jag i min debattartikel tipsat om hur väldokumenterat det redan är.
Räcker det inte med att American Academy of Sleep Medicine i en översikt 2007 konstaterade att det föreligger »quite strong evidence« för att melatonin är effektivt vid försenad sömnfas [3]? En av experterna bakom uttalandet var Mary Carskadon, världens ledande forskare på barn och ungdomar med försenad sömnfas. Även vid ADHD rör det sig nästan alltid om försenad sömnfas [4], och melatonin fungerar även då [5].

Nej, Läkemedelsverket har tydligen fortfarande en helt annan uppfattning än de amerikanska experterna. I ett brev till alla förskrivare av melatonin påstod man i somras att »övertygande evidens för effekt hos barn saknas«. Därför ansåg man att behandlingen bör ske »inom ramen för klinisk läkemedelsprövning«. Det har inte vanliga skolläkare resurser till.
En läkares främsta uppgift är att hjälpa sina patienter. Om ett läkemedelsverk utan saklig motivering försöker hindra honom att skriva ut ett nödvändigt och helt ofarligt preparat måste han hjälpa sin patient att få preparatet på annat sätt. Om melatonin behövs för att rädda en elevs skolsituation, har jag därför tvingats tipsa föräldrar om att man kan skaffa det via nätet. Att inte göra det vore, som jag ser det, oetiskt.

Så här kan vi inte ha det. Läkemedelsverket bör snarast konsultera folk som kan tillräckligt om sömn. Fråga till exempel Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin vad den anser om behovet av annat melatonin än Circadin!