Practicum startades för drygt tre år sedan, och har utvecklats till ett av Europas största och modernaste centrum för klinisk utbildning och träning (se LT nr 6/2006). Upprinnelsen var ett patientsäkerhetsprogram som Ingemar Ihse tog fram när han var chefläkare vid Universitetssjukhuset i Lund.
– Den här typen av centrum har börjat byggas upp i olika länder under 2000-talet sedan man fått siffror på hur vanligt det är med vårdskador, förklarar han. Grundtanken är att vältränade medarbetare kan minska vårdskadorna.
– En baksida med dagens produktionsinriktade sjukvård är att möjligheterna att träna på riktiga patienter i riktiga miljöer har blivit alltmer begränsade; det gäller både studenter och färdiga läkare och sjuksköterskor. Samtidigt har den tekniska utvecklingen gett nya möjligheter till utbildning i virtuell och simulerad miljö.
I Practicums lokaler finns bland annat utrustning för att träna olika typer av operationer och undersökningar, både i virtual reality och på djurdelar. Det finns också en komplett operationsavdelning och en förlossningssal, där en mängd olika förlopp kan simuleras och hela team av läkare och sköterskor tränas i att möta olika akuta situationer. Möjligheter till kommunikationsträning finns också.
Practicum startades med hjälp av bland annat donationsmedel, men är ett eget verksamhetsområde inom Universitetssjukhuset i Lund. Det finns kurser för läkare och sjuksköterskor på alla nivåer, från studenter i grundutbildningen till vidareutbildning av specialister. Externa kurser, med deltagare från hela landet, är en viktig del av verksamheten.
När Ingemar Ihse, som är verksamhetschef för Practicum, fick höra talas om att American College of Surgeons utvecklat ett system för ackreditering av träningscentrum blev han intresserad. I USA och Kanada är ett trettiotal av de främsta träningscentrumen ackrediterade, och han såg ackrediteringen som ett instrument för att få dem att utvecklas i samma takt och med likvärdig standard.
– När jag fått inbjudan och läst igenom kraven, tänkte jag att det här klarar vi nog, berättar han.
Och det gjorde man. Efter en lång procedur, som bland annat innefattade besök av två amerikanska inspektörer, fick Practicum i somras sin ackreditering, som det andra centrumet utanför Nordamerika – det första finns vid anrika Imperial College i London.
Den amerikanska ackrediteringen är förstås en värdefull kvalitetsstämpel. Men framför allt vill Ingemar Ihse fästa uppmärksamheten på behovet av en nationell satsning i Sverige. Förutom Practicum finns det ytterligare några träningscentrum i Sverige, bland annat vid Karolinska Universitetssjukhuset och i Malmö, men det är långt ifrån att täcka behovet.
– Sverige skulle behöva 6–8 avancerade träningscentrum, knutna till universitetssjukhusen, säger han. Då skulle vi kunna bli självförsörjande på klinisk utbildning och träning, i stället för att som i dag behöva skicka läkare och sjuksköterskor på dyra kurser utomlands.
För att detta ska kunna bli verklighet krävs en nationell satsning, anser han. Med ett svenskt ackrediteringssystem, och ett programråd som fördelar olika specialutbildningar mellan centrumen så att de motsvarar de nationella behoven.
– Att bygga upp ett svenskt nätverk av avancerade träningscentrum kommer att kosta en del i början, säger Ingemar Ihse. Men det är en investering som lönar sig, både ekonomiskt och framför allt moraliskt. Med bättre utbildade och tränade medarbetare blir det färre misstag och komplikationer, och därmed en bättre patientsäkerhet.