I en ledarkommentar under rubriken »Perspective« i New England Journal of Medicine diskuteras vådan av specialdesignade hälsoundersökningar för chefspersoner (executive physicals).

Samtidigt som sjukvårdsföretag brottas med höga kostnader, med krav på en effektiv och evidensbaserad sjukvård, kan man skicka chefspersoner på extremt utförliga och därmed kostsamma hälsokontroller som kan omfatta flera dagar. Kritiken skjuter in sig på tre saker: ändamålsenligheten, kostnaderna och rättviseaspekten.
Det finns evidens för att enstaka test kan positivt påverka hälsa och livslängd och därmed göra mer nytta än skada. Däremot finns det inget som talar för att utförligare och kostsammare hälsokontroller skulle tillföra något ytterligare, tvärtom tycks ett överdrivet och onödigt testande göra mer skada än nytta. Därtill utnyttjas sjukvårdsresurserna inte där de gör störst nytta utan används av dem som kan betala för dem.

Detta är en central punkt i kritiken, att ett marknadsstyrt system som detta dränerar resurser från den evidensbaserade sjukvården. Grundbulten i dessa speciella program är att vissa personer mer än andra är värda en effektiv, respektfull och personlig vård. I USA liksom i Sverige har orättvisor i sjukvården uppmärksammats, och i varje fall i ord finns en strävan efter att minska dessa.

Artikeln behandlar amerikanska förhållanden, men tendensen att man ska kunna köpa sig en mer utförlig och många gånger onödig vård börjar komma även här. Det finns även i Sverige fog för att varna för en alltför långt driven marknadsanpassning av vården, som innebär ökande ojämlikhet. Hälso- och sjukvårdslagen anger att den som har det största behovet ska ges företräde i vården.



Ändamålet med extremt utförliga och dyra hälsokontroller ifrågasätts av New England Journal of Medicine. Ett överdrivet testande tycks göra mer skada än nytta.