En 72-årig man sökte sin husläkare för viktnedgång och svullnad. Provtagning visade lätt sänkt blodvärde och förhöjd homocysteinhalt, i övrigt uppfattades hälsotillståndet som väsentligen normalt.
Fem månader senare återkom patienten till sin husläkare då han kände sig andfådd. Några veckor tidigare hade prov tagits som visade oförändrat blodvärde men höga urinsyravärden, höga PSA-värden samt förhöjt TSH-värde. Husläkaren skrev remiss till urolog och beslutade om tio behandlingar med injektion av vitamin B12 för att öka aptiten och vikten.
Ytterligare drygt två månader senare svimmade patienten i hemmet och blev via ambulanstransport inlagd på intensiven. Han hade drabbats av en svår lunginflammation, och diagnosen kronisk lymfatisk leukemi ställdes. En knapp månad därpå dog mannen.
Patientens dotter anmälde husläkaren till Ansvarsnämnden för bristfällig undersökning och behandling av fadern. Husläkaren bestrider att han handlat felaktigt och anger att det sista besöket hos honom på vårdcentralen var initierat av dottern och att patienten själv egentligen inte önskade några läkarbesök, i synnerhet inga sjukhusbesök. Husläkaren menar att han handlat riktigt när han respekterat patientens egen vilja.
Ansvarsnämnden anser att husläkaren borde gjort noggrannare undersökningar av patienten vid båda besöken på vårdcentralen. Om patienten motsatte sig detta så borde det, tvärtemot vad som gjordes, ha dokumenterats. Husläkaren får en erinran.
