Det hävdade Birgitta Strandvik, professor emeritus i barnmedicin, som forskat på omega 3- och omega 6-fettsyrorna, under en presskonferens på riksstämman.
Fettsammansättningen i kosten har ändrats radikalt de senaste decennierna. Mättat fett har ersatts av fleromättat fett. Det har i sin tur fört med sig att vi nu får i oss mycket mer av fettsyran omega 6 i förhållande till omega 3.
– Det är en följd av att vi bytt det mättade fettet mot vegetabiliska oljor, sa Birgitta Strandvik.
Solrosolja och majsolja har skyhöga omega 6/omega 3-kvoter, men den är låg i rapsolja.
Vi får också mycket omega 6 via kött och mjölkprodukter.
Kvoten mellan omega 6 och omega 3 i kosten har ökat från den idealiska 1–2:1 till 10–20:1.
Till bilden hör också att både gener och genuttryck påverkas av fettsyror. Dessutom bygger fettsyror upp cellväggarna och påverkar därmed receptorer, transportörer och enzymer som finns där.
Birgitta Strandvik lyfte bland annat fram studier som visar att fettkvaliteten i näringen tidigt i livet kan påverka kroppen och ge sjukdomar i vuxen ålder, åtminstone hos djur.
Ett exempel är råttstudier där allergi, benskörhet och metabola syndromet påverkades hos den vuxna avkomman beroende på vilket fett honorna fått i sig under graviditet och amning. Mättat fett under senare delen av graviditeten och under amningen liksom en låg omega 6/omega3-kvot kunde till exempel förhindra allergi.
Hos feta tonåringar har man funnit lägre omega 3-värden i serum än hos normalviktiga kontroller, enligt en annan studie Birgitta Strandvik berättade om. När feta ungdomar, i en randomiserad dubbelblindad studie, fick tillskott av omega 3 under tre månader förbättrades glukostoleransen och endotelfunktionen, och man fick en minskning av inflammationsmarkörer, trots att ungdomarna fortfarande vägde lika mycket.
– Vi kunde påvisa detta utan att ändra kosten i övrigt alls, berättade Birgitta Strandvik.
Birgitta Strandviks slutsats är att eftersom djurstudier helt klart visar att fettkvaliteten i maten under tidigt liv styr vad som händer med kroppen senare i livet, krävs nu fler prospektiva studier med människor.
– Vi måste veta mer om balansen mellan omega 6 och omega 3, sa Birgitta Strandvik, som för övrigt, när hon själv ska välja fett, använder smör, olivolja och på salladen gärna rapsolja.
Publicerad:
Läkartidningen 48/2008
Lakartidningen.se