Vid omställning från normal- till sommartid vrids klockan fram en timme, vilket resulterar i en timmes kortare sömntid. Nu visar forskare från Karolinska institutet att fler människor än normalt drabbas av hjärtinfarkt dagarna efter sommartidsomställningen. Rönen presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine.

Författarna har tittat på svenska data över antalet fall av hjärtinfarkt per dag tiden före och efter omställningarna mellan sommar- och normaltid. Den studerade tidsperioden är 1987–2006. Det visade sig att ca 5 procent fler individer drabbades av infarkt under de första tre arbetsdagarna som följde efter omställning till sommartid jämfört med antalet infarkter som skedde veckorna före omställningen. Orsaken till kopplingen tros vara ökat sympatikuspåslag och proinflammatoriskt cytokinpåslag vid sömnbrist. Det motsatta sambandet noterades också, då färre än normalt drabbades av hjärtinfarkt under den arbetsdag som följde efter omställningen till normaltid (då klockan vrids tillbaka och man får sova en timme längre). Sambandet med minskad förekomst av infarkt vid normaltidsomställning gällde dock bara den första dagen efter tidsomställningen. Omställning mellan sommar- och normaltid påverkade förekomsten av infarkt i större utsträckning hos individer över 65 års ålder än hos yngre.
Författarna har dessutom studerat hur sambandet mellan tidsomställning och infarktrisk utvecklats över tid. Man har delat upp den studerade perioden i två delar: 1987 till 1996 och 1997 till 2006. Men några egentliga skillnader mellan tidsperioderna noterades inte.

En och en halv miljard människor världen över berörs av omställningarna mellan sommar- och normaltid. Studien indikerar att mindre störningar i sömnmönstret kan påverka den kardiella risken för individer som löper hög risk för hjärtinfarkt, skriver författarna. Det kan därför finnas anledning för dessa individer att vara försiktiga med tidsförskjutningen, till exempel genom att kompensera sommartidsomställningen med att lägga sig tidigare kvällen innan. Det är sedan tidigare känt att måndagar är den veckodag då något fler än normalt drabbas av infarkt. Orsaken till detta är inte känd, men en potentiell orsak som ofta lyfts fram är ökad stress efter att ha återgått till jobbet efter helgvilan. En annan intressant aspekt är att den genomsnittliga sömntiden i västvärlden sjunkit under 1900-talet från i genomsnitt 9 till 7,5 timmar per natt.