Mätningen, som genomfördes i november, är den första heltäckande inventering som gjorts av vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus. SKL samlade in uppgifter om hur många av de inlagda patienterna vid alla somatiska sjukhus i landet som hade någon vårdrelaterad infektion en viss dag.
Redan i maj försökte SKL göra en motsvarande mätning, men på grund av sjuksköterskestrejken fick man då bara in uppgifter om mindre än hälften av patienterna. Men den här gången har man fått in uppgifter om 93 procent av de aktuella patienterna, eller cirka 20000 personer.
Totalt 11 procent av dessa hade någon vårdrelaterad infektion vid undersökningstillfället (vid mätningen i maj var motsvarande siffra 11,3 procent). De vanligaste infektionerna var inte oväntat urinvägsinfektioner (26 procent), hud- och sårinfektioner (17 procent) och lunginflammation (14 procent).
Efter den nya mätningen redovisar SKL för första gången öppet resultaten på sjukhusnivå. Skillnaderna är stora mellan de olika sjukhusen och landstingen.
Bland landstingen ligger Halland bäst till med 6,4 procent vårdrelaterade infektioner. Sämst till ligger Jämtland med 14,4 procent.
– Siffrorna visar att det finns en stor potential för förbättringar, säger Håkan Sörman. Det viktigaste är att få alla att följa basala hygienrutiner. Sådana här öppna jämförelser är ett sätt att driva på utvecklingen. Ingen vill ju ligga i botten på en lista.
De stora universitetssjukhusen har i genomsnitt lite fler infektioner än andra sjukhus, 12,8 procent. Men även här är spännvidden stor, från 7,4 procent för Universitetssjukhuset i Örebro till 18,6 procent för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
– En del av denna skillnad beror på olikheter i sjukhusens verksamhet. Men det förklarar inte hela skillnaden, säger Dag Ström, projektledare för SKLs patientsäkerhetssatsning.
För länssjukhusen varierar siffrorna från 6,2 procent för Länssjukhuset i Halmstad till 15,1 procent för Blekingesjukhuset i Karlskrona.
De mindre länsdelssjukhusen är en heterogen grupp med stora skillnader i verksamhet. Här är också variationerna störst, från sjukhuset i Landskrona som inte har en enda vårdrelaterad infektion till Ersta sjukhus i Stockholm med 23,8 procent.
Sedan ett drygt år tillbaka driver SKL en stor satsning på patientsäkerhet, där ett av målen är att halvera antalet vårdrelaterade infektioner till slutet av 2009. För att kontrollera hur det går kommer två nya nationella mätningar att göras i april och november.
Förutom bättre följsamhet till hygienrutiner och klädregler fokuserar SKL speciellt på tre områden där man vet att problemen är stora: urinvägsinfektioner, sårinfektioner efter operation och infektioner vid central venkateter. SKL stödjer också ett hundratal lokala projekt inom ramen för VRISS, Vårdrelaterade infektioner ska stoppas (se LT nr 51–52/ 2008).
Hur mycket är det möjligt att minska de vårdrelaterade infektionerna på sikt?
I Socialstyrelsens granskning av alla slags skador i vården, som publicerades i somras, bedömde man att 70 procent av skadorna skulle gå att undvika (LT nr 23/2008):
– Vi ska titta närmare på vad som går att göra när det gäller just infektionerna. Men jag tror att det ligger på ungefär den nivån, säger Håkan Sörman.
